Sven R Larsson anser att Sverige ska ta efter USAs sjukvårdssystem. Det skulle innebära att vård efter behov överges och att plånboken i stället får styra vilken vård du får.
Det är först intressant att konstatera att Larsson inte ifrågasätter att vinstdriven vård inte är kostnadseffektivare än offentlig vård. Vi är alltså överens om att ökad kostnadseffektivitet inte är ett bra argument för att privatisera sjukvård.
Självklart är inte kostnadseffektivitet det enda eller det viktigaste syftet med en god sjukvård, vilket jag inte heller hävdar i min artikel.
Jag valde att kritisera effektivitetsargumentet för att det används av många privatiseringsanhängare inklusive regeringen.
Larsson försöker istället komma bort från den viktiga slutsatsen att vinstdriven vård inte är effektivare än offentlig vård genom att hävda att sjukvård inte ska bedrivas effektivt.
Självklart kan en för ensidig fokusering på kostnadseffektivitet vara skadligt för patienter och anställda men det är inte det som är frågan här.
Frågan är hur man får ut mest vård för en given mängd pengar? När nu forskning visar att vinstdriven vård inte är kostnadseffektivare får samhället ut mindre vård per satsad krona eftersom man med vinstdriven vård tar ut en del av skattepengarna som vinst.
Larsson tar upp olika exempel på besparingar inom sjukvården som argument mot offentligt finansierad vård. Problemet här är ju inte den offentliga finansieringen utan att man tilldelar sjukvården för lite resurser i förhållande till behoven.
Detta problem kan man ju lösa genom omprioriteringar och/eller genom att höja skatten. Dessa besparingar skulle ju ske även i ett sjukvårdssystem med offentligt finansierad vinstdriven sjukvård.
Att skapa ett helt marknadsbaserat sjukvårdssystem där alla har en privat försäkring som Larsson förespråkar skulle bland annat innebära att vård efter behov överges, vilket är en av de tre etiska principerna som den svenska hälso- och sjukvårdslagen baseras på.
Vi skulle istället få ett sjukvårdssystem där vård efter betalningsförmåga skulle gälla, det vill säga att fattiga skulle få sämre vård än rika.
Dessutom skulle vårdens totalkostnader öka, vilket internationell jämförelse visar, utan att vård efter behov kan garanteras. USA, som har ett av de mest privatiserade sjukvårdssystemen, har ju inte kunnat ge ca 45 miljoner amerikaner en sjukvårdsförsäkring trots att omkring 15 procent av landets BNP läggs på sjukvård. Sverige lägger ca 9 procent av BNP. Förhoppningsvis kommer Barack Obamas reform se till att dessa amerikaner blir försäkrade.
En annan konsekvens av USA:s sjukvårdssystem är att ca 20 procent av alla privata konkurser beror på höga sjukvårdskostnader. (Källa: Vård på lika villkor - drivkrafter och motkrafter, Socialmedicinsk tidskrift, Vol 87, Nr1 2010)
USA är inte en förebild för Sverige utan snarare ett avskräckande exempel på ett illa fungerande sjukvårdssystem. Det Sverige behöver istället för privatiseringar är mer resurser till den offentliga vården så att den kan utvecklas och leva upp till principen vård efter behov.
Debatt är SVT:s sajt för samhällsdebatt. Det är platsen där de viktigaste och mest angelägna samhällsfrågorna diskuteras. Debattartiklar mejlas till debattartiklar@svt.se, och vi vill gärna ha ensamrätt.
SVT Play
