svt.se/opinion

Johnny Munkhammar, Timbro: Regeringen ljuger om den svenska ekonomin

Publicerad 30 juni 2006 - 06:00

Regeringen säger att svensk ekonomi går strålande. Tillväxten är rekordhög, de nya jobben rekordmånga och arbetslösheten rekordlåg. Underförstått att detta är deras förtjänst - inte alla de företagare och deras medarbetare som arbetar ihop välståndet. Det stora problemet är dock att det till stor del är felaktigt, enligt objektiv statistik från till exempel OECD, Eurostat och SCB, skriver Johnny Munkhammar, Timbro.

"If it ain't broken, don't fix it". Så lyder ett känt talesätt. Innebörden är förstås att det som fungerar ska man låta vara som det är, ingen förändring behövs. Det är därför den svenska regeringen säger att allt är lysande i Sverige. Utvecklingen här är bäst i världen eller åtminstone i Europa, på de flesta områden, säger de.

Det har en sittande regering naturligtvis alltid intresse av att påstå, i syfte att rättfärdiga sin politik och begära fortsatt förtroende. På motsvarande sätt har en opposition ett intresse av att visa att det kunde gå bättre med en annan politik. I Sverige har detta dock gått förbi alla rimliga gränser. Regeringens bluffar är så långtgående och oppositionen säger sällan emot, troligen för att inte riskera bli anklagade för att tala illa om Sverige.

Regeringen säger att svensk ekonomi går strålande. Tillväxten är rekordhög, de nya jobben rekordmånga och arbetslösheten rekordlåg. Underförstått att detta är deras förtjänst - inte alla de företagare och deras medarbetare som arbetar ihop välståndet. Det stora problemet med denna beskrivning är dock att den till stor del är felaktig, enligt objektiv statistik från till exempel OECD, Eurostat och SCB.

Några aktuella fakta:
- Ungdomsarbetslösheten är idag dubbelt så hög som vid förra valet, den ligger på 22,5 procent och är femte högst bland EU:s 25 medlemmar. (Eurostat)
- Sysselsättningen sjönk med 0,2 procent under det senaste året, som ändå var det år med bäst konjunktur på mycket länge. (SCB)
- Den totala arbetslösheten uppskattas vara cirka 15 procent, tre gånger högre än den officiella, eftersom många arbetslösa döljs i förtidspensioner och sjukskrivningar. (McKinsey)

Detta är viktiga fakta att lyfta fram. Om problem döljs, kommer de aldrig att lösas. Men vem har rätt då? Överdriver inte alla åt olika håll? Nej, dessa oberoende källor har ingen anledning att överdriva just för Sverige.

Det är den svenska regeringen och deras allierade som avviker internationellt med hur de redovisar och beskriver. Arbetslöshet definieras som att man söker arbete. Ändå räknar Sverige, genom AMS, som enda land i Europa, inte in studerande som söker arbete aktivt bland de arbetslösa. Ett exempel i en lång rad.

Detta är dagsaktuella fakta. Men det viktigaste när man utvärderar hur det går är att betrakta ekonomin över en längre tid. Även detta ger en helt annan bild än regeringens, och deras påståenden är delvis väldigt enkla att motbevisa.

Finansminister Pär Nuder påstår ofta att Sverige "de senaste tio åren haft högre tillväxt än såväl EU-snittet som OECD-snittet". Ett enkelt trick: börjar man mäta just året efter den djupaste kris Sverige har haft fångar man den automatiska återhämtningen, men inte nedgången dessförinnan. Och då blir ju snittet högt.

Antingen får man mäta från året före krisen, 1990. Snittet för 1990-2006 är 1,4 procents tillväxt i BNI per capita per år - lägre än EU- och OECD-snitten. 1980-2006 ger samma resultat. Vill man inte alls ha med 1990-talskrisen får man börja mäta från 1999, då Sverige nådde trendtillväxt. Men även 1999-2006 ger låga 1,8 procent.

Likadant med jobben. I artikel i Dagens nyheter 30 januari skrev finansministern också att "Sverige har fått fart på sysselsättningen igen". Statsminister Göran Persson påstod den 22 maj i TV4 att "snabbt växer nya jobb till". Fakta visar att det inte stämmer.

Mellan 1980 och 2005 ökade befolkningen i arbetsför ålder med 560 000 personer, men under samma period skapades bara 49 700 nya arbeten netto. Cirka 400 000 färre personer är sysselsatta i riktiga jobb (regeringen räknar de i AMS-åtgärder som sysselsatta) än snittet på 1980-talet. Sysselsättningen är nu lägre än den var vid förra valet.

Antalet personer i arbetsför ålder som står utanför arbetsmarknaden och försörjs med offentliga medel är cirka 1,7 miljoner. Av dessa är 580 000 tveklöst arbetslösa, och en försiktig uppskattning är att den totala siffran över reellt arbetslösa är cirka 830 000 eller 17 procent. Förre LO-utredaren fick som bekant sluta på LO för att han påstod att den var cirka 20-25 procent.

Detta är några exempel på hur verkligheten inte beskrivs korrekt, enligt objektiv statistik från tunga källor.

Det vore naturligtvis bra om utvecklingen var så positiv som regeringen påstår. Men det är den inte. Då måste det sägas tydligt, om fakta förtigs och problem döljs kommer de aldrig att kunna lösas. Alla som vill ge Sverige en bättre framtid borde inse detta och därmed att förändring behövs.

It's broken, so fix it!

Johnny Munkhammar,
programansvarig på Timbro

Alternativ bild för flash innehåll.

Saknar du något i Debatten?

Alla är välkomna att skriva, och bedöms på samma sätt av vår redaktion. Din artikel ska ha max 4000 tecken, och vi vill självklart ha ensamrätt.

 
 
Redaktionen

Det här är Debatt

Debatt är SVT:s sajt för samhällsdebatt. Det är platsen där de viktigaste och mest angelägna samhällsfrågorna diskuteras. Debattartiklar mejlas till debattartiklar@svt.se, och vi vill gärna ha ensamrätt.

 

Följ oss överallt...

Följ oss i mediebruset. Vi finns på:

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.