Kärnkraften - då, nu och i framtiden

Det var en ödesfråga för en hel generation. I dag ångar kärnkraften i Forsmark på som aldrig förr. Upprustningar görs för miljarder å skjuter den naturliga avvecklingen framåt. Var är kärnkraften på väg och vad hände med alla protester?

Forsmarks kärnkraftverk är inne i en period med nyanställningar stora investeringar och upprustning. Samtidigt verkar miljörörelsen ha övergett frågan. ABC begav sig till Uppland och en ödesfråga det blivit väldigt tyst om.

Mats Törnqvist på Gräsö är en en av dom sista samurajerna. Från sin stuga har han sen 80-talet bedrivit sin kamp mot kärnkraften. I dag har han, liksom dom flesta i rörelsen, nästa helt lagt svärdet på hyllan.

-Den radikala eller rent handgripliga protesten har försvunnit. Man ser ju aldrig några som går och demonstrerar inne i Stockholm mot kärnkraft.

Men du bor ju ändå granne med Forsmarks kärnkraftverk?

-Ja, och?

Du ser ingen fara med det?

-Jo (skratt).

På andra sidan vattnet ligger kärnkraftverket i Forsmark. Där produceras i dag mer el än någonsin tidigare. Ägarna med Vattenfall i spetsen har de senaste åren gjort investeringar för 4 miljarder kronor. I år ska reaktor 2 renoveras och dessutom hoppas Forsmarks ägare att regeringen beviljar deras ansökan om att få vrida upp produktionen ytterligare.

-Det vi investerar i förts och främst är turbiner för cirka 1 miljard kronor. Vi förstärker även säkerheten med ungefär lika mycket pengar, säger Lars Fagerberg, vd för Forsmarks kraftgrupp.

Renoveringen av reaktor 2 gör att den naturliga avvecklingen skjuts 20 till 30 år framåt i tiden. Det kan ju tyckas märkligt då riksdan efter folkomröstningen 1980 beslutade att kärnkraften ska avvecklas.

- Regeringen, med statsministern i spetsen, säger att kärnkraften ska avvecklas men i den takt som ersättning finns och att det kommer att ta tid, säger Fagerberg.

Men är inte det lite motsägelsefullt?

-Nej, vi uppfattar det som att man behöver den är energin i framtiden och det är det vi jobbar på.

Det här håller inte Mats Törnqvist på Gräsö med om.

-Politikerna som sitter och beslutar om det här. De kan ju inte ett dugg om bergrunder eller riskerna med radioaktivitet. Deras diskussioner handlar istället om hur många jobb man kan skapa, säger han.

Trots olyckan i Tjernobyl har farhågorna för nya katastrofer uppenbarligen svalnat. Och för många unga som arbetar inom industrin är Forsmark en gyllene möjlighet. Forsmark nyanställde runt 50 personer i fjol.

Vinner man kampen mot Oskarshamn och får bygga slutförvar för använt kärnbränsle kan det bli ytterligare 200 jobb. Tanken är att avfallet ska kapslas in i behållare gjorda av koppar och deponeras i bentonitlera cirka 500 meter ner i urberget. Bergarten, eventuella sprickor och grundvattensflödet avgör vem som får uppdraget.

Platsundersökningen är inne i ett slutskede. Tio av fjorton borrningar är gjorda och ska vara färdiganalyserade i mars 2007.

Köldknäppar, höga oljepriser och risk för elbrist gör att kärnkraften i Forsmark behövs mer än någonsin enligt förespråkarna. Men det argumentet köper inte Mats Westermark som är professor i energiprocesser vid KTH.

-Kärnkraftens roll är lite överskattad. Vi har mycket annan energi som vi använder.

Protestdemonstrationerna i Forsmark hittar man i dag bara i bildarkiven. I Östhammars kommun är många dessutom positiva till slutförvaring av radioaktivt bränsle. Var tredje person vill även bygga ut känrkraftverket och på internet pågår en kampanj för byggandet av en fjärde reaktor.

Mats Törnqvist på Gräsö undrar var debatten och protesterna tagit vägen och om hans 20 år långa engagemang i frågan egentligen gjort någon skillnad.

-Det är ju ingenting som jag märker av i dag. Det känns som ett misslyckande.

Har du gett upp?

-Nej då skulle jag gjort en ordentlig brasa här på gården med allt det material som jag samlat på mig under årens lopp mot kärnkraften, säger Mats Törnqvist.

• Tweet