Ulrika Norelius är med i Synligas show Blind Date.

En ljus upplevelse i totalt mörker

Bara i Stockholms län finns flera tusen personer som är helt blinda. Några har alltid varit det andra, som Katarina Hahr, har blivit det. -Det värsta med att bli blind är omgivningens reaktioner. Du värderas plötsligt på ett annat sätt, säger hon till ABC.

Musikgruppen Synliga kallar sig själva för det blindaste bandet i landet. Samtliga medlemmar i bandet är gravt synskadade. På Synligas krogshow Blinddate på restaurangen Golden Hits mitt i Stockholm utspelas den första delen av showen i totalt mörker. Då får publiken försöka äta middag och lyssna på bandets låtar och samtidigt få en kort glimt av de synskadades värld.

-Det var svårt att äta i mörker. Som tur var hade jag Nisse här bredvid mig som inte ser så jag frågade honom: Hur gör jag?, berättar Helena Gräslund som en av de seende som var på Golden Hits när ABC var där.

Nisse själv hade inga problem att äta i mörker.

-Men det är intressant att se hur andra upplever det. Jag tror det är bra.

Efter maten så slås ljuset i restaurangen på igen och Synligas show fortsätter med dans koreograferad av Graham Tainton. Han visade dem rörelserna genom att låta medlemmarna i Synliga hålla i hans fötter och ben medan han utförde rörelserna och förklarade vad det var han gjorde.

-Jag blundade också hela tiden för att försöka förstå hur de uppfattade saker och ting.

-Vi har i flera år tänkt att vi skulle vilja göra någonting som visar att det inte är så farligt att vara synskadad. Vi är som folk är mest, den enda skillnaden är att vi inte ser, säger Ulf Nordqvist som är med i Synliga och skapat showen Blinde Date.

Då och nu på synskadades museum
På synskadades museum i Enskede tar man avstamp i historien och skildrar de synskadades villkor i samhället och arbetslivet. Där finns även ett sinnenas rum där besökarna måste lita till andra sinnen än synen när de upplever föremålen.

-Det kan ju vara lite skrämmande att gå in i saker, men tanken är att man med händerna ska ta reda på vad det är, berättar Göte Linghede som visar ABC runt i lokalerna. Han har varit blind sedan han var fem år gammal. Nu är han 90 år.

Göte Linghede flyttade som liten från Haparanda till Stockholm för att gå på den då enda skolan i Sverige för blinda som låg i Tomteboda. När han växte upp fanns det ett fåtal praktiska yrken som blinda kunde utföra. Själv arbetade han som borstbindare. I dag tror han att arbetsmarknaden blivit större för de synskadade.

-Ja. I dag finns det ju större möjligheter att utbilda sig och ett mer varierat yrkesutbud. På min tid var det mycket mer begränsat.

Omgivningens syn jobbigast
Katarina Hahr är producent på P1:s samhällsredaktion. Hon förlorade synen när hon var 31 år.

-Det man sörjer mest när man förlorar synen det är att man inte längre kan se, men det som nästan är ännu värre är omgivningens reaktioner på att du blir blind. Du blir värderad på ett annat sätt.

Katarina Hahr reagerar starkt mot att synskadade i dag nästan per automatik förtidspensioneras istället för att får tillräckliga hjälpmedel och uppmuntran att ta sig ut i arbetslivet. Själv var hon bestämd och såg det som självklart att hon skulle fortsätta sin yrkeskarriär inom journalistiken.

-Jag var i slutet av min journalistutbildning när jag blev blind och insåg snabbt att det enda sättet för mig att överleva som människa var att vägra bli förtidspensionerad som trettioåring.

Hennes vardag består dock till stora delar av en kamp för att få den personliga assistans som hon har rätt till. Hon har flera gånger processat i rätten, men det är svårt då lagstiftningen på de här områdena ofta är luddig. Myndighetshandläggarna jämför henne ofta med socialbidragsnormen och hon blir ofta ifrågasatt när hon vill ha personlig assistans för att kunna åka till sitt sommarställe med sin treårige son vilket hon inte klarar av på egen hand.

Jag ska göra en programserie inför valet och tänker fråga politikerna hur de skulle vilja fortsätta att leva om de blev handikappade eller förlorade synen genom en olycka eller sjukdom. Skulle de vilja flytta från sina hem eller sluta att resa? Skulle de vilja sluta arbeta och leva det liv de levt ditintills?

• Tweet