|
|
Foto: Pressens Bild
|
Isinbajeva flög hem guld och rekord
Publicerad 12 augusti 2005 - 19:25
Uppdaterad 12 augusti 2005 - 22:28
|
Arrangörerna lotsade damernas stavhopp förbi regnmolnen för att få lite glans på spelen med ett världsrekord. De blev bönhörda när Jelena Isinbajeva infriade alla förväntningar och vann sitt första VM på 5,01. -Jag är väldigt, väldigt lycklig. Jag ville vinna på nytt världsrekord och så blev det, säger Isinbajeva som förärades en speciell presskonferens med anledning av världsrekordet som gav henne 160 000 dollar. Det internationella friidrottsförbundets ordförande Lamine Diack myste som en spinnande katt bredvid den uppspelta ryskan som för säkerhets skull hade en tolk bredvid sig. -Isinbajeva visar att människan kan tänja gränser, berömmer Diack. Isinbajeva låg på innerplanen och vilade medan konkurrenterna rev ut sig och gick in på 4,50. 4,60 klarade bara polskan Monika Pyrek av de övriga. När Isinbajeva tog 4,70 var guldet klart. Hon begärde direkt upp ribban på nya rekordhöjden 5,01 och fick igång publiken med handklappningar. Hon rev i första men klarade i andra och blev fotograferad vid resultattavlan på sedvanligt vis. -Det blåste en del men det störde mig inte. Jag blev glad när jag tittade ut i morse och såg att solen sken. Det var perfekt. Det går inte att sätta rekord på beställning Men hon understryker inte att det går att sätta rekord på beställning. -Varje centimeter över fem meter är tuff att ta. Ni måste förstå att det inte är så lätt, säger hon till SVT Sport. Den ukrainske världsrekordhållaren Sergej Bubka, som inledde sin karriär under Sovjets röda fana, är full av beundran. -Hon är en superstar, en stjärna långt utanför sportens område, säger Bubka till SVT Sport. -Hur bra hon kan bli beror på henne själv. Hon visar att hon kan hantera pressen och är mentalt stark. Bubka vill sätta en siffra på hur högt han tror att Isinbajeva kan hoppa. Trodde det var ett skämt att finalen hade flyttats Hon fick vänta på finalen i två dagar och hade svårt att tro på informationen om att den hade flyttats. -Jag trodde faktiskt att det var ett skämt. En av mina ledare berättade för mig när jag var på väg till stadion. Det var jobbigt att behöva vänta när jag hade förberett mig, erkänner Isinbajeva. Silvertjejen Monika Pyrek hade ännu svårare att tro på beskedet, som hon fick från en rysk ledare. -Han stoppade mig och sa att jag inte behövde åka till stadion eftersom finalen var framflyttad. Men jag trodde faktiskt att det var ett skämt, jag också, och åkte till stadion i alla fall. Jag ville inte riskera att missa finalen. Pyrek fyllde 25 år i går. I polen kallas det för silverjubileum. -Det gjorde att jag fick ett tecken på hur det skulle gå. Isinbajeva ska nu fira med ett glas rött vin.
Jonathan Kvarnström, Helsingfors |