Över tusen befaras ha dött i skalvet

Över tusen människor befaras ha omkommit på öarna utanför Sumatras västkust efter jordskalvet i går, uppger det indonesiska Röda Korset.

Bakgrund

Seismolog förvånad över utebliven tsunami

Video

Externa länkar

US Geological Survey

Jordskalvet i Indonesien

1/4 2005 FN: 1.300 döda efter jordskalvet
31/3 2005 Kraftiga efterskalv i Indonesien
31/3 2005 Saknade svenskar återfunna på Nias
31/3 2005 Kraftiga efterskalv i Indonesien
30/3 2005 Räddningsarbetet i Indonesien igång
30/3 2005 Ambassad söker efter saknade svenskar
29/3 2005 Omfattande förödelse på ön Nias
29/3 2005 Halvmetersvågor nådde Australien
29/3 2005 Två svenskar saknas på ön Nias
29/3 2005 Färre omkomna än befarat efter skalv
29/3 2005 Seismolog förvånad över utebliven jättevåg
29/3 2005 Två svenskar saknas på ön Nias
28/3 2005 Tusentals döda i indonesiskt skalv
29/3 2005 Inga uppgifter om skadade svenskar
28/3 2005 Faran över efter tsunamivarning
28/3 2005 Inga rapporter om skadade svenskar
28/3 2005 Dussintals döda på indonesisk ö
28/3 2005 Expert: Tsunami kan drabba Mauritius
28/3 2005 Höjd beredskap på drabbade öar
28/3 2005 Tsunamivarning i flera länder
28/3 2005 Kraftig jordbävning i Indonesien

Fler...

Fakta om tsunamier

En traditionell tsunami orsakas av att havsbottnen lyfts eller sänks och utlöser en mur av vatten som rusar mot land.

På djupt vatten är tsunamier inte mer än omkring en halvmeter höga, men kan vara tio mil långa och ha en hastighet på 750 kilometer i timmen.

När de bryter in över grundare vatten kan det bildas en uppåt tio meter hög vattenvägg som störtar in över land.

Källa: NOAA (National oceanic and atmospheric administration), USA

Enligt Indonesiens vicepresident Jusuf Kalla kan uppemot 2.000 männi- skor ha mist sina liv.

Ön Nias förefaller ha drabbats värst, men även grannön Simeule och staden Aceh Singkil på Sumatra uppges ha drabbats hårt.

Skalvet inträffade mitt i natten, lokal tid, och uppmättes till 8,7 på Richterskalan.

Flygplatsen i Sibolga på Sumatra i höjd med Nias har fått bli centrum för hjälpflygningarna. Vattenreningsutrustning har sänts dit från Jakarta och Banda Aceh, eftersom Sitoli-flygplatsen på Nias inte fungerar - tornet har rasat och landningsbanan är skadad.

Jordskalvet blev tsunamivarningen
I Indonesien finns ännu inget tsunamivarningssystem. Först i oktober väntas sådan utrustning komma på plats och systemet lär inte bli fullt utbyggt förrän 2008.

Denna gång var det själva jordskalvet som fungerade som tsunamivarning, konstaterar en tjänsteman vid Meteorologiska och geofysiska institutet i Jakarta. Där nöjde man sig i måndags kväll med att faxa meddelanden om skalvet till indonesiska medier. Sedan fick radio och tv sköta resten.

Trots intensiva samtal har de länder som drabbades av jul-tsunamin inte heller kunnat enas om ett effektivt förvarningssystem som skulle täcka Asien och Indiska oceanen. FN har uttryckt förhoppningen att ett tsunamivarningssystem ska vara på plats i Indiska oceanen i mitten av nästa år.