Svenskarna blir allt fetare
Publicerad 31 juli 2005 - 17:21
Uppdaterad 31 juli 2005 - 17:59
|
Svenskarna blir allt fetare och fettvarningar varvas med förmaningar om att äta mindre socker. Ändå åt vi ungefär lika mycket socker för 50 år sedan och fettintaget har till och med minskat sedan dess.
Vem behöver gå ned i vikt? |
Se dig i spegeln:
Har nya valkar bildats syns de ganska fort för ett eget kritiskt öga. Risken är att man är för kritisk och börjar banta utan att det behövs. Kanske är det träning som behövs, inte viktminskning.
Ställ dig på vågen:
För den som väger sig regelbundet - på samma våg - är det lätt att se om viktökningen gått över styr. Men det gäller att inte fixera sig vid siffrorna på vågen och att enbart jämföra med sina egna förutsättningar och mål, inte andras. Väg dig en gång i månaden.
Midje- och höftmått:
Ett bra sätt att se på fettets fördelning på kroppen, men kanske inte för att avgöra om en viktminskning är nödvändig. Mät båda ställena och dividera sedan midjemåttet med höftmåttet. En kvinna med ett mått på mer än 0,80 kan ha lite för mycket fett på magen. Motsvarande varningssiffra för män är 1,0.
Body Mass Index, BMI:
Vikten i kilo divideras med längden x längden. En person som är 170 centimeter lång och väger 70 kilo: 70/1,70x1,70. Överstiger siffran 25 ökar risken för att räknas som överviktig, mer än 30 räknas som fetma. För barn gäller andra gränser.
Mät fettvalkarna:
Det finns speciella program för att mäta fettveck. Fördelen är att man snabbt får en bild av behov av både träning och viktminskning. Men det kräver att man går till en klinik eller dylikt som har tillgång till programmet. Det kostar vanligtvis pengar. Källa: TT Andelen vuxna feta i Sverige har fördubblats på 25 år, för barn är siffran två till tre gånger fler i dag. Fler än hälften av alla män mellan 16 och 74 år är överviktiga eller feta. Motsvarande siffra för kvinnor är 36 procent. Det innebär att 2,1 miljoner är överviktiga och 630.000 feta. Hunger är en av människans starkaste drivkrafter. Men medan tidigare generationer hade brist på mat och var tvungna att planera väl för att kunna äta, kan vi få tag på mat nästan dygnet runt. Och det finns mycket dolt fett och socker i det vi äter. -Matvaruutbudet har vuxit och tillgängligheten av färdiglagat har också ökat. Förr var kiosken en lucka där man köpte det man ville ha. I dag går man in i ett rum och frestas av doften av nybakad kanelbulle. Och det som är sött är gott och därför svårt att motstå, säger Elisabet Rothenberg, chefsdietist inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt ordförande för Dietisternas riksförbund. Snacks och snabbmat
Tillgänglighet och influenser från andra kulturer är två av orsakerna bakom våra ändrade matvanor. Enligt siffror från Jordbruksverket stoppade svenska folket år 1950 i sig sisådär 50 miljoner kilo socker. Ett halvt sekel senare hade konsumtionen gått ner till ungefär 43 miljoner kilo. År 1950 åt vi 97,5 miljoner kilo smör, jämfört med knappt 14 miljoner kilo 2002. Däremot ökade ostkonsumtionen under samma period, från nästan 49 miljoner kilo till drygt 156 miljoner. Statistiken är dock inte exakt, eftersom insamlingsmetoder och gränsvärden har ändrats under åren. Men vi blir inte fetare enbart därför att vi äter mer, vi rör oss också mindre. -Datorerna spelar in. Vi behöver inte längre springa runt och leta papper i olika pärmar, allt finns i burken. Vi behöver inte ens anstränga oss för att borsta tänderna, det är bara att sätta i gång den elektriska borsten, säger Elisabet Rothenberg. Dagbok för dygnets alla måltider
Det behövs ytterst små förändringar för att börja gå upp i vikt. 120 kalorier, eller en halv smörgås, extra per dag riskerar att öka vikten med fem kilo på ett år. Om man inte samtidigt rör sig mer. Ett annat exempel är att det tar minst 104 minuter i normal fart att cykla bort 100 gram jordnötter. Läsk, snacks och annan skräpmat gör oss inte mätta. Då fyller vi lätt på med ännu mer. Att alkoholintaget har ökat i Sverige kan också ha betydelse, alkohol stimulerar aptiten. Vill man verkligen gå ned i vikt, måste man bli medveten om sitt beteende. Ett bra knep, anser Elisabet Rothenberg är att skriva ner allt man äter och dricker under en veckas tid för att se vad, när och hur man äter och dricker. Det kan hjälpa till att på sikt dämpa impulsen att köpa den där läsken, eller ta en bulle bara för att den bjuds. Ett sundare utbud
Annica Sohlström är chefsnutritionist på Livsmedelsverket, som tillsammans med Folkhälsoinstitutet har tagit fram förslag på ett nationellt 79-punktsprogram för att komma till rätta med den accelererande övervikten. Hon tycker en viktig åtgärd är att offentlig finansierad verksamhet börjar ta ett större ansvar för sitt mat- och dryckutbud. -Simhallar och skolcaféer borde sälja frukt och goda mackor, snarare än godis. Vi är inte för ett förbud mot läsk och godis, men det borde vara självklart att de har ett schysst utbud som främjar hälsan. En idé är att återinföra gamla tiders vattenfontäner. Måste man betala för vattnet är det lätt att köpa en läsk i stället, de kostar ju ungefär lika mycket, säger hon. TT |
SVT Play
