Kommunikation genomgående tema för Pinter

Harold Pinter debuterade som dramatiker med The Room (Rummet) 1957, och fick sitt namn känt i Storbritannien samma år med pjäsen The Birthday Party (Födelsedagskalaset).

The Birthday Party blev först ett omtalat fiasko, men är i dag ett av hans mest spelade verk. Den utspelar sig på ett pensionat där huvudpersonen, en arbetslös pianist, hotas av ett par främlingar som oförklarligt anklagar honom för brott han påstås ha begått tidigare.

Det senaste vi har sett av Pinter i Sverige var när "Fastighetsskötaren" sattes upp av SVT Drama i april 2004, i regi av Thommy Berggren. The Birthday Party sattes senast upp i Sverige på Dramatiska teatern i Malmö 2004 i regi av Tobias Theorell.

Hotets komedi
Med sitt dunkla hot och sin brist på verklig kommunikation är The Birthday Party typisk för Pinter, vars dramatik ofta behandlar kommunikation eller frånvaro av kommunikation i relationer.

Pinters dramatik har på senare tid karaktäriserats som "comedy of menace", (hotets komedi). I hans pjäser möter man människor som försvarar sig mot främmande intrång eller mot sina egna drifter genom att förskansa sig i en reducerad och kontrollerad tillvaro. Ett annat av Pinters huvudteman är det förflutnas flyktighet och ogripbarhet.

"Pinteresque"
Harold Pinters position som en modern klassiker illustreras av att man av hans namn har skapat ett adjektiv som beskriver ett visst slags stämning och miljö i teaterpjäser: "Pinteresque".

The Homecoming (Hemkomsten) från 1964 är en av Pinters absolut mest kontroversiella pjäser, och innefattar det mesta av begreppet "Pinteresque". Det finns en genomgående ström av undertryckt våld, orden som skådespelarna säger är skilda från deras egentliga mening och språket är subtilt och poetiserat.

Andra framstående pjäser skrivna av Pinter är The Caretaker (Fastighetsskötaren) från 1959, som blev Pinters internationella genombrott, och No Man's Land (Ingenmansland) från 1974.

Gustav Dahlin

• Tweet