Utrikesåret 2003

Oron i Mellanöstern fortsatte även under 2003 års inledande månad. Över 20 människor dödades i ett självmordsattentat i Tel Aviv i Israel. Palestiniernas rörelsefrihet i de ockuperade områdena begränsades.

Trots korruptionsanklagelser vann premiärminister Ariel Sharon och hans likudparti valet i Israel i januari.

Nordkorea uppgav sig ha hävt stoppet för provskjutningar av robotar. Krisen kring landets kärnvapenprogram fortsatte under hela året.

I Venuzuela inleddes året med att oljeindustrin stod still pga strejk.

Sju astronauter dödades vid en olycka med rymdfärjan Columbia över Texas i februari.

Vaclav Havel, legendarisk motståndskämpe mot kommunismen, avgick efter 13 år som tjeckisk president. Vaclav Klaus valdes till Havels efterträdare.

Israel krävde mer än 100 ändringar i den så kallade färdplanen för fred i Mellanöstern, bland annat vad gäller en palestinsk premiärministers befogenheter. Nio palestinier dödades vid en israelisk räd i norra Gazaremsan.

Nordkorea provsköt en robot över Japanska havet.

Efter lång uppladdning inleddes den USA-ledda invasionen av Irak under mars. Den artonde mars lämnade besvikna vapeninspektörer landet och USA:s president gav Saddam Hussein och hans söner två dygn på sig att lämna landet.

Kravet från George W Bush åtlyddes som väntat inte. Natten mot den tjugonde började bomberna falla över huvudstaden Bagdad och amerikanska och brittiska trupper gick in i landet.

Protesterna mot kriget var omfattande. Den femtonde demonstrerade miljontals människor världen över. I till exempel Spanien deltog över 300.000 personer.

Spanien är ett av de länder som stöder USA:s Irakpolitik. Kriget öppnade annars en klyfta mellan USA och Europa där framför allt Tyskland, Frankrike och Ryssland motsatte sig kriget.

Serbiens premiärminister Zoran Djindjic mördades strax före ett möte med utrikesminister Anna Lindh. Misstankarna riktades omedelbart mot en ökänd tidigare polischef.

Centerpartiet vann valet i Finland och Anneli Jäätteenmäki blev första kvinnliga statsminister. Hon tvingades avgå redan i juni för att hon använt hemligstämplade uppgifter i valdebatten.

I Irak föll Saddam Husseins regim i april. USA-trupper rullade in i Bagdad och möttes av jubel. Laglöshet utbröt dock omgående i det befriade Irak. Regeringsbyggnader men även nationalmuséet och FN-kontor plundrades.

Spridningen av lungsjukdomen sars fortsatte. Kina, som kritiserats för försök att dölja omfattningen av smittan, hotade nu med straff för sådana försök. I Hongkong noterades högsta antalet dödsfall på en dag.

Kaos utbröt på Cypern när gränsen för första gången på länge öppnades för grekcypriotiska besök på den norra turkcypriotiska delen av ön.

USA:s president George Bush förklarade de större striderna i Irak avslutade på ett stridsfartyg den första maj. Trots att inga massförstörelsevapen hittats ansåg inte USA:s förvarsminister Donald Rumsfeld att kriget förts under falska förevändningar.

I det värsta jordskalvet på 20 år i Algeriet dödades över 2.200 människor.

Vid tre samordnade bombdåd i Saudiarabiens huvudstad Riyad dödades 34 personer och skadades närmare 200.

Några dagar senare dog 41 personer i självmordsattacker mot flera olika mål i staden Casablanca i Marocko.

I juni, vid ett möte med USA:s president Bush, lovade Israels premiärminister Sharon att riva bosättningar. Nye palestinske ledaren Mahmud Abbas lovade att stoppa det palestinska upproret.

Dagarna därefter dödades 17 personer i ett självmordsdåd mot en buss i Jerusalem. Under samma dygn som dådet dog över tio palestinier vid israeliska attacker.

Italienska parlamentet röstade för att ge premiärminister Silvio Berlusconi immunitet från åtal så länge han är premiärminister. Därmed slipper han ett åtal för korruption.

Världshälsoorganisationen WHO förklarade i juli att epidemin i lungsjukdomen sars är över. Närmare 900 människor hade då avlidit i sjukdomen världen över.

Silvio Berlusconi, ny EU-ordförande, beklagade att han liknat en tysk EU-parlamentariker vid en vakt för ett koncentrationsläger. Italienske turistministern avgick sedan han kallat tyska turister en "rapande pöbel".

Minst 15 personer dog vid ett självmordsattentat mot en rockkonsert i ryska huvudstaden Moskva. President Vladimir Putin sade att terroristerna måste "förintas".

Brittiske vapenexperten David Kelly begick självmord sedan han utpekats som huvudkällan till uppgifterna om att regeringen spetsat till formuleringarna i en rapport om Iraks massförstörelsevapen inför Irakkriget.

Avslöjandet ledde till en svår politisk kris för premiärminister Blair. I Irak dödades Saddam Husseins söner Uday och Qusay av USA-styrkorna. Personen som avslöjade deras gömställe fick 30 miljoner dollar i belöning.

Det styrande rådet, den USA-stödda irakiska övergångsregeringen, sammanträdde för första gången.

Över 50 personer dödades i augusti vid en bombattack mot ett sjukhus i Nordossetien, en provins som gränsar till den ryska utbrytarrepubliken Tjetjenien. Vid ett bombdåd mot ett hotell i Indonesiens huvudstad Jakarta dog tolv personer.

Över 50 miljoner människor i nordöstra USA och angränsande delar av Kanada drabbades av ett stort strömavbrott.

Många dog under en rekordartad värmebölja i Europa, I Frankrike dog närmare 15.000 fler människor än normalt.

Ett fredsavtal skrivs under i det västafrikanska landet Liberia efter ett långt och blodigt inbördeskrig.

En högt uppsatt ledare för Hamas på Västbanken dödades av Israel. Två dagar tidigare hade 24 personer dödats och över 100 skadats i en självmordsattack på en buss i Jerusalem, ett dåd som Hamas tog på sig skulden för.

Även Irak drabbades av bombdåd. Vid en attack mot FN:s högkvarter i Bagdad dödades över 20 personer, däribland FN:s sändebud Sergio Vieira de Mello.

Över 90 personer dog vid ett bombdåd vid en moské i Najaf i Irak. Bland offren fanns den shiamuslimske ledaren Mohammad Bakr al-Hakim. Vid al-Hakims begravning deltog 300.000 personer.

Vid ett bombattentat mot ett tåg i södra Ryssland dödades fem personer i september. Tjetjenska terrorister misstänktes för att genom dådet försöka påverka det kommande valet i Tjetejenien.

Palestinske premiärministern Mahmud Abbas avgick i protest mot att president Yassir Arafat inte lät honom få kontroll över säkerhetsapparaten. Vid två självmordsdåd i Israel på samma dag dödades sjutton personer.

Vid en israelisk flygattack mot Gaza dödades bland annat sonen till en ledare inom Hamas, den militanta palestinska organisation som tagit på sig dåden.

Den tidigare marinofficeren Alfredo Astiz greps i Argentina. Aztiz misstänks för flera mord under militärdiktaturen i Argentina 1976-83, bland annat på svenskan Dagmar Hagelin.

Med 67 procent jaröster beslutade Lettland som sista kandidatland i en folkomröstning att gå med i EU. Påven Johannes Paulus II inställde en audiens. Under hösten spekulerades det mycket om den helige faderns hälsa.

Trots tidigare mycket hård kritik mot Irakpolitiken möttes premiärminister Tony Blairs tal på brittiska Labours kongress av stående ovationer.

Med 80,8 procent av rösterna förklarades den Moskvavänlige Achmad Kadyrov som vinnare i presidentvalet i Tjetjenien i oktober. Deltagandet i det ifrågsatta valet uppgavs ha varit 87,7 procent.

Över 40 personer dödades vid sex samordnade attacker mot Röda korset i Bagdad. FN drog tillfälligt tillbaka sin utländska personal från Irak.

Filmstjärnan Arnold Schwarzenegger valdes till guvernör i Kalifornien. I Bolivia dödades över 80 människor i politiska oroligheter. Presidenten Gonzalo Sanchez de Lozada avgick och ersattes av sin vicepresident.

Efter ett terrordåd i Haifa, där 19 människor dog, angrep israeliskt flyg palestinska gruppers baser i Syrien. Den kvinnliga självmordsbombarens hem på Västbanken sprängdes av Israel.

Kampen i palestinska ledningen om makten över säkerhetsapparaten fortsatte även med nye premiärministern Ahmad Quray, som hotade att avgå efter bara fyra dagar på sin post.

FN:s generalförsamling antog en resolution som fördömer byggandet av den israeliska barriären mot Västbanken. Enligt resolutionen strider bygget mot folkrätten och bör omedelbart stoppas.

Eduard Sjevardnadze, Georgiens president, avgick efter omfattande protester mot fusk i parlamentsvalet i november.

Minst 45 personer dödades vid bombdåd mot synagogor och brittiska mål i Turkiets största stad Istanbul. I Irak och Saudiarabien inträffade nya terrordåd. I Irak dödades bland annat 19 italienare.

Popstjärnan Michael Jackson greps av polis i USA anklagad för övergrepp mot barn. Han släpptes senare mot borgen. I nordirländska valet gick ytterkantspartierna framåt vilket anses försvåra samregerandet i fredsavtalets anda.

Minst 40 personer dog vid en explosion på ett tåg i södra Ryssland i december. Tjetjenska terrorister misstänks ligga bakom. Minst sex människor dödades av en bilbomb i centrala Moskva. Kvinnliga tjetjenska terrorister misstänks.

President Putins stödparti vann parlamentsvalet. Observatörer kallar valet "fritt men inte rättvist." Tidigare under hösten hade bland annat oljemagnaten och Putinmotståndaren Michail Chodorkovskij gripits.

Saddam Hussein, störtad irakisk diktator, greps av en kurdisk-amerikansk specialstyrka nära sin födelsestad Tikrit.

Vid rättegången om mordet på Serbiens premiärminister Zoran Djindjic hävdade Zvezdan Jovanovic, den man som erkänt mordet, att han utförde det för att hindra misstänkta krigsförbrytare utlämnas till FN-domstolen i Haag.

På juldagen dödades tre personer av en självmordsbombare i Tel Aviv. Samma dag dödades fem palestinier vid en israelisk attack mot Gaza, däribland en ledare för Islamiska Jihad.

Fler än 30.000 människor omkom i en jordbävning i den iranska staden Bam.

Örjan Magnusson,
SVT Text och webb

• Tweet