Satellitprojekt ska göra sensation
Publicerad 26 februari 2006 - 10:18
Uppdaterad 26 februari 2006 - 13:53
|
Svenska rymdforskare arbetar med ett nytt satellitprojekt som handlar om formationsflygning med flera satellit- er som ska skjutas upp 2008. Prisma består av en moder- och en dottersatellit med sammanlagd vikt under 200 kilo. Myndigheten Rymdstyrelsen står för den huvudsakliga finansieringen, omkring 200 milj kr. Helstatliga Rymdbolaget AB är projektledare och huvudleverantör. Franska rymdstyrelsen (Cnes), Alcatel, tyska DLR och danska DTU är utländska samarbetspartners. Större svenska underleverantörer är Saab Ericsson space, Omnisys och Ecaps.
Källa: Rymdbolaget/TT Forskningssatelliter (uppskjutningsår inom parentes): Viking (1986), Freja (1992), Astrid 1 (1995), Astrid 2 (1998), Munin (2000), Odin (2001). Sverige har också på den europeiska rymdorganisationens (ESA) uppdrag byggt * Smart 1 (2003). * Telesatelliten TeleX (1989) byggdes delvis i Sverige. * Utmärkande för de svenska satelliterna är kombinationen av hög teknisk- och forskningsmässig nivå till relativt låga kostnader. Källa: TT Modersatelliten ska på egen hand manövrera så nära som en meter från dottersatelliten. Amerikanska Nasa har tidigare miss- lyckats med liknande försök som syftar till att i framtiden göra det möjligt att docka och reparera satelliter. -Kan vi klara det, gör vi sensation, säger projektledaren Staffan Persson vid Rymdbolaget till TT. -Satelliternas livslängd kan förlängas om de får nytt bränsle. Ett års förlängning för en tv-satellit betyder mycket för ekonomin, säger Staffan Persson. Flygning med flera satelliter som med hög precision behåller sina inbördes formationer står högt på rymdforskarnas önskelista. Djärv attack Med hjälp av samverkande utrustning på flera satelliter kan vetenskapsmännen skapa instrument som är betydligt kraftfullare än enskilda enheter. Tekniken kan till exempel användas för observation, mätning och för sökandet efter spår av liv i rymden i form av radiosignaler. Prismaprojektet leds av Sverige, som också står för huvuddelen av utvecklingen. Samarbetspartnerna finns i Frankrike, Tyskland och Danmark, som bidrar med olika tekniska lösningar. |