"Ökad risk att oskyldiga döms"

Sänkta beviskrav i sexualbrottsmål har lett till ökad risk för att oskyldiga döms. Det anser Hans-Gunnar Axberger som på regeringens uppdrag har granskat rättssäkerheten i brottmål.

Utredningen har granskat de elva fall sedan 1993 där personer har fått långa fängelsedomar upphävda efter resning. I merparten av fallen har de dömda helt kunnat frias från misstankar.

-Orsaken till de felaktiga domarna är dåliga polisutredningar, som det inte borde väckts åtal på. Åtta fall på en tioårsperiod, det är för mycket, säger Axberger.

Rapporten har gjorts på uppdrag av justitiekanslern och ska överlämnas efter pingst.

Utraderade misstankar
I de flesta av de elva fallen är brottsmisstankarna mer eller mindre utraderade. Man kan, enligt Axberger, inte komma mycket närmare att konstatera att de som dömts faktiskt varit oskyldiga.

I de åtta frikända sexualbrottsmålen var målsägaren i samtliga fall barn eller tonårsflickor. De har antingen tagit tillbaka sina berättelser, ljugit eller kommit med bisarra ytterligare anklagelser. I ett fall var rättsintyget felaktigt.

Sänk inte kraven
TT: Åtalsfrekvensen för sexbrott mot barn är låg, under tio procent, och beviskraven höga vilket betyder att många utsatta barn aldrig får upprättelse. Vad kan man göra åt det?

-Man ska i vart fall inte sänka beviskraven för då sjunker kraven i hela rättskedjan, också hos polis och åklagare. Det leder till att någon blir oskyldigt dömd, folk reagerar och det blir ännu svårare att få sexbrottslingar dömda, säger Axberger.

Svårt driva fall själv
Justitieminister Thomas Bodström anser att samma beviskrav ska gälla för alla brott, även sexualbrott. Han poängterar resningsmöjlighetens betydelse för rättssäkerheten.

-Vi är i slutfasen med utredningsdirektiv för att se över reglerna vad gäller Högsta domstolen och Riksåklagaren i resningsärendena. Dessutom ska det finnas bättre möjligheter att få advokat i resningsärende, det är väldigt svårt för enskilda att driva sina fall själv, säger Bodström till TT.

Stödbevisning
Han anser för övrigt att domstolarna i högre grad bör utnyttja vittnespsykologer för att värdera målsägandes trovärdighet.

Staffan Levén, hovrättslagman, tycker att det finns anledning att ta rapporten på allvar. Han håller med Axberger om att det ofta är brister i polisutredningen.

-När ord står mot ord behövs det stödbevisning. Särskilt i mål med barn och tonåringar är detta svårt, säger Levén.

"Aldrig några vittnen"
Överåklagare Lisbeth Johansson leder arbetet med att förbättra sexualbrottsutredningarnas kvalitet.

-Det är särskilda bevisproblem i mål med barn och ungdomar och ju yngre de är desto större är problemen. Det finns aldrig några vittnen och sällan teknisk bevisning och man måste ha något som stöder barnets berättelse, säger Johansson.

Enligt Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekreterare, är det många advokater som säger samma sak som Axberger.

-Om det är så att beviskraven sänkts är det mycket bekymmersamt, säger Ramberg.

• Tweet