Protest mot facklig extraavgift

Byggfacket tar in avgifter från medlemmarna under falsk flagg - det hävdar byggarbetare som protesterar mot den så kallade granskningsavgiften. Den tas ut av nästan alla byggarbetare och drar in flera hundra miljoner kronor till facket varje år. Rapport kan visa att pengarna inte går till den granskning den är avsedd för.

Tommy Evaldsson valde att inte vara med i facket, men han och alla andra som gjort samma val måste ändå vara med och betala 1,5 procent av sin lön till facket.

-Det är så orättfärdigt att göra på det viset, man kan inte sno 1,5 procent av folk som inte bett om det - jag måste ju beställa ett jobb innan de kan komma in och ta betalt, säger Tommy Evaldsson.

Skickar listor
Medellönen enligt Byggnads ligger på 24.600 kr i månaden. Från det dras fackavgiften inklusive a-kassa på 340 kr. Från samma summa dras också 1,5 procent i det som kallas granskningsarvode (=369kr/mån),
allt som allt drygt 700 kr - och det före nästa års höjning av a-kassan.

Torgny Johansson -Det vi gör är att vi går igenom löneunderlaget från företagen och ser till att de har rätt löner, att de får höjningar vid avtalsuppgörelser och så vidare, säger Byggettans ordförande Torgny Johansson.

Granskningen går till så att byggföretaget vid löneutbetalningen skickar in listor med alla byggjobbares löner till facket. Några dagar senare kommer en faktura tillbaka på 1,5 procent av den samlade lönesumman.

Rapport: Hur ofta hittar ni fel?
-Ja, det hittar vi dagligen i stort sett, säger Torgny Johansson.

Men enligt flera byggbolag som Rapport har frågat så hör Byggnads i princip aldrig av sig om lönerna.

-Det är inte ofta, det är flera år sedan vi hade en sådan rättelse, säger Gun Tornay på NCC.

Och Tommy Evaldsson anser att granskningen är onödig.

Tommy Evaldsson -De flesta byggjobbare i dag är både läs- och skrivkunniga och kan räkna, så när man får ett lönebesked så tittar man där och då ser man själv om man fått för lite betalt.

Granskningsenhet
Enligt Rapports beräkningar tar hela byggnadsarbetarförbundet in minst ett par hundra miljoner kronor varje år i granskningsarvoden. Det här räknas som näringsverksamhet och måste i bokföringen hållas helt skild från det allmänfackliga arbetet.

Hur mycket personal och resurser som läggs ner på granskningsverksamheten är alltså en viktig och känslig fråga - ju mer resurser de uppger att de använder ju mindre skatt behöver de betala. Om de anger en mycket större kostnad för granskningsverksamheten än den verkliga kostnaden, innebär det att byggettan undandrar staten stora skattebelopp och det under en lång följd av år.

Rapport: Hur många är det som sysslar med granskningen?
-Jag har inte den siffran i huvudet, men det är ganska många som jobbar med det här, säger Torgny Johansson.

Rapport: Men du har en granskningsenhet?
-Ja jag har en granskningsenhet.
Rapport: Och du vet inte hur många som jobbar där?
-Ja det är ett 20-tal som finns på själva enheten, men sedan finns det även på andra enheter de som jobbar med den här typen av frågor.

-Man säger att det är för att kontrollera lönen men jag har under de 15 år som jag jobbat i byggbranschen inte sett en gransknings- eller mätningsman - inte ens på vykort, säger Tommy Evaldsson.

Oklart vart pengarna går
I byggettans skriftliga dokument, verksamhetsberättelse, budget och deklaration, ges olika uppgifter om hur stora kostnader som finns i näringsverksamheten, där den stora kostnaden är personal.

I deras verksamhetsberättelser redovisar man kostnader för mer än 60 heltidstjänster.

Trots att det ska jobba så många med lönegranskning redovisar byggettan ändå ett överskott av näringsverksamheten i verksamhetsberättelsen.

Rapport: Vart går då överskottet från näringsverksamheten?

-Ja, det kan jag inte svara på på rak arm heller, säger Torgny Johansson.

Enligt verksamhetsberättelsen så går näringsverksamheten med mellan 3 och 14 miljoner per år i överskott. Men vart pengarna tagit vägen vet inte Torgny Johansson.

-I så fall sitter de väl kvar någonstans, jag har inte den kollen.

Tommy Evaldsson anser att det faktum att granskningsarvodena måste betalas även av oorganiserade arbetare, är en form av tvångsanslutning till facket. I ett kommande reportage ska Rapport berätta hur han dragit sitt fall ända till Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

Reporter: Lena Scherman/Peder Carlquist

• Tweet