Den nu 55-årige Thomas Quick har dömts för åtta mord i Sverige och Norge.

De mord som Quick fällts för:
* Charles Zelmanovits, Piteå, 1976
* Johan Asplund, Sundsvall, 1980
* Trine Jensen, utanför Oslo, 1981
* Holländska makarna Stegehuis, Appojaure, 1984
* Gry Storvik, utanför Oslo, 1985
* Israeliske turisten Yenon Levi, Rörshyttan 1988
* Therese Johannesen, Drammen, Norge, 1988.

Charles Zelmanovits, Piteå, 1976.
Ur Piteå tingsrätts dom, 1994:
"Quick har erkänt gärningen och hans erkännande får stöd av de uppgifter han själv lämnat. Någon teknisk bevisning som binder Quick vid brottet föreligger dock inte.

Johan Asplund, Sundsvall, 1980.
Ur Sundsvalls tingsrätts dom från 2001:
"Inledningsvis konstaterar tingsrätten att det inte finns någon teknisk bevisning som binder Quick till Sundsvall vid tiden för brottet, och det finns heller ingen utredning som fastställer vad som hänt med Johan Asplund.

Holländska makarna Stegehuis, Appojaure, 1984.
I Gällivare tingsrätts dom från 1996 redovisas inga tekniska bevis som direkt binder Quick till morden. Däremot har han "...vid förhör och rekonstruktion kunnat lämna uppgifter, som i alla
väsentliga delar stämmer överens med de fynd och iakttagelser som gjordes vid brottsplatsundersökning och som, enligt vad som får anses utrett, till stora delar inte varit kända för allmänheten."

Israeliske turisten Yenon Levi, Rörshyttan, 1988.
Ur Hedemora tingsrätts dom, 1997:
"I detta mål har inte förebringats någon bevisning som direkt binder Thomas Quick vid gärningen. Däremot kan de uppgifter han lämnat, jämförda med vad som framkommit under polisutredningen samt med viss hänsyn tagen till vad som varit känt för allmänheten, tillsammans med erkännandet utgöra tillräcklig bevisning för fällande dom."

Therese Johannesen, Drammen i Norge, 1988.
Ur Hedemora tingsrätts dom 1998:
"Även om de rester av organiskt material och de föremål man funnit i nämnda skog således inte kan binda Thomas Quick till Therese, talar de dock i någon mån för att hans berättelse är riktig.

Trine Jensen, Oslo, 1981 och Gry Storvik, Oslo, 1985.
Ur Falu tingsrätts dom år 2000:
"Det finns inte någon teknisk bevisning som binder Quick till brotten. Sedan han tagit kontakt med polisen har utredningen inriktats på att ställa hans uppgifter mot kontrollerbara fakta. Det finns ingenting i de objektiva fynd som redovisats i utredningen som på någon enda punkt strider mot innehållet i Quicks berättelse."