Fyrverkeri - vackert men livsfarligt

Publicerad 29 december 2006 - 09:55
Uppdaterad 29 december 2006 - 10:06

Ska nyårsfesten bli en pangsuccé med ett vackert gnistrande ljusspel på himlen eller ska den sluta med en ödesdiger smäll och sjukhusbesök? Det är en befogad fråga när det nya året enligt tradition ska skjutas in med raketer och fyrverkerier.

Tio tips om fyrverkerier

• Kontrollera att pjäsen inte är skadad.
• Förbered fyrverkeriet i god tid.
• Var nykter.
• Rigga pjäserna enligt bruksanvisningen.
• Håll aldrig en tänd pjäs i handen.
• Luta dig aldrig över tänd pjäs.
• Håll säkerhetsavstånd.
• Vänta med att gå fram till en pjäs som inte fungerar.
• Tänk på risken för brand.
• Visa hänsyn mot människor och djur.

Räddningsverket (TT)

-Risken är stor för att man skadar sig själv eller någon annan om man handskas vårdslöst med fyrverkipjäser, varnar Åke Persson på Svenska Brandskyddsföreningen.

En grundregel är att man ska vara nykter och ha kontroll över sina handlingar. Åke Persson anser att uppskjutningen bör planeras redan under dagen när det är ljust. Då bör man läsa instruktionerna och ordna med en säker uppskjutningsplats.

Fyllan en säkerhetsrisk
Men så ser verkligheten inte alltid ut. Strax före tolvslaget tar festens mest berusade person täten, plockar med sig påsen med fyrverkerier, söker med vingliga steg upp närmaste snödriva och raketerna trycks på måfå ner i snön.

-Det kan bli förödande för omgivningen. Det är en stor sprängkraft i raketerna som kommer med en väldig fart efter avfyrningen. Om en raket ramlar omkull eller går åt alldeles fel håll kan någon skadas svårt eller till och med dödas, säger Åke Persson.

Raketer. Foto: Scanpix. Nyårsfyrverkerier orsakar något eller några dödsfall i Sverige varje år. Dessutom skadas mellan 200 och 300 personer, mestadels unga män och pojkar, så allvarligt att de tvingas söka hjälp på sjukhus. Bara vid St Eriks sjukhus i Stockholm tvingas cirka 20 personer om året söka hjälp för allvarliga ögonskador i samband med uppskjutning av fyrverkerier.

Orsakar bränder och skador
-Det finns ingen riktig sammanställning på hur många som skadas och hur stora kostnader det leder till. Vi vet dock att fyrverkerier och tomtebloss orsakar närmare 20 procent av bränderna under jul- och nyårshelgerna. Totalt handlar det om ett 50-tal bränder där hela hem ödeläggs i många fall, säger Åke Persson.

Det är inte bara utomhus som fyrverkerier är en fara.

-Förra året ödelades ett hem norr om Stockholm när ett litet barn fick tag på några raketer i bostaden. Det blev en brand som fick ett snabbt förlopp. Lyckligtvis kom ingen till skada, men flera personer som befann sig på övervåningen fick hoppa ut genom fönstret för att undkomma röken och lågorna, berättar Thomas Liljedal på Attunda räddningstjänst norr om Stockholm.

Vänta tio minuter
De allvarligaste olyckorna inträffar när någon går fram till en fyrverkeripjäs som inte skjutits iväg som den ska.

För två år sedan dödades en 17-årig pojke från Tyresö när han gick fram till den stora smällaren som inte briserat. Den exploderade rakt i ansiktet på pojken som omkom omedelbart.

-Man måste vänta minst fem, ja helst tio minuter innan man går fram till en antänd smällare. Det är livsfarligt att försöka tända den igen. Det beror på att det först finns en stubin som brinner långsamt och att det sedan finns en antändningsstubin som har en brinntid på någon sekund, säger Åke Persson.

TT

Välj år: 2008 |  2007 | 2006 | 2005 | 2004

Bildgallerier 2006

Chattar 2006

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.