Fyra snabba med Elisabet Höglund

Turkiets förhandlingar om EU-medlemskap

Publicerad 27 november 2006 - 16:50
Uppdaterad 27 november 2006 - 17:01

Turkiet vill inte öppna sina hamnar för transporter från EU-medlemmen Cypern. Vad innebär det?

Det innebär ingen förändring jämfört med den situation som har rått hittills. Turkiet menar att man inte kan öppna sina hamnar och flygplatser för cypriotiska transporter, om inte den ekonomiska blockaden av den turkcypriotiska delen av Cypern hävs.

Det har alltså uppstått ett slags moment 22 mellan EU och Turkiet. Konflikten mellan EU och Turkiet om det delade Cypern går tillbaka många år i tiden. Det stora misstaget EU gjorde för några år sedan var att ta in den grekiskkontrollerade delen av Cypern som medlem i unionen. Därmed medverkade EU-länderna själva till att cementera konflikten med Turkiet. Man borde ha löst Cypernfrågan först, innan halva Cypern togs in som medlem. Det är bl.a. detta vi ser resultatet av idag.

Om inte Turkiet ändrar sig före den 6 december, vad händer då?

I princip ingenting. Tidpunkten den 6 december är bara satt för att utöva press mot Turkiet. Det kan möjligen resultera i att EU:s medlemsskapsförhandlingar med Turkiet läggs på is men några övriga sanktioner kan det inte bli.

Hur kommer det sig att Cypern-konflikten är så känslig, att Turkiet sätter sitt EU-medlemskap på spel?

Det här är en förhandlingssituation som många andra. Turkiet tycker inte att man har någon anledning att omedelbart ge efter för EUs krav om man inte känner att EU gör någon motprestation från sin sida.

Ett annat skäl är att turkarna, både politikerna och det turkiska folket, har blivit alltmer njugga i sin inställning till EU och till ett framtida medlemskap i unionen. För några år sedan var intresset mycket stort bland turkarna att få komma med i EU men i takt med att flera EU-länder visat en växande fientlighet mot Turkiet och en ovilja att ta in Turkiet som medlem, så har turkarnas intresse svalnat.

I flera tunga EU-länder finns det i dag en stark opinion att inte ta in ett muslimskt land som Turkiet i EU, trots att Turkiet är ett sekulariserat land. Detta vill inte ledande personer inom
EU tala högt om, men det är ett faktum. Frankrikes president Jacques Chirac har till och med lovat fransmännen att de ska få folkomrösta om Turkiet ska få bli medlem i EU eller ej. Och Frankrike är det EU-land, där motståndet mot Turkiet är som allra störst.

Turkarnas inställning är att EU ställer oerhört stora, kanske alltför stora, krav på Turkiet, när det gäller reformer och politiska förändringar av den turkiska lagstiftningen, så att den anpassas till EU:s lagstiftning. Samtidigt ser turkarna detta växande motstånd bland de stora EU-länderna, framförallt Frankrike och Tyskland.

Faktum är, att Turkiet fram till förra året gjorde stora insatser för att reformera sin lagstiftning för att tillgodose EU:s krav. Man avskaffade till exempel dödsstraffet. Detta uppfattades som positivt inom EU-kretsen fram till dess att vissa EU-länder började tycka, att medlemskapsförhandlingarna med Turkiet gick för fort. Plötsligt låg ett turkiskt medlemskap i den europeiska unionen inom en överraskande nära framtid. Då slogs bromsarna till.

I samband med de tidigare förhandlingarna ställde EU i huvudsak krav på politiska reformer i Turkiet. När dessa reformer började genomföras ändrade EU sin förhandlingstaktik och förde istället upp Cypernfrågan till första plats på dagordningen. EU bytte helt enkelt fot, när det gick lite för "bra" i förhandlingarna med Turkiet.

Det finns växande grupper i Turkiet i dag, som inte ser EU-medlemskapet som något hägrande framtidsmål längre. Det är också i ljuset av det man måste se Turkiets njugga inställning till att möta EU:s krav, när det gäller att öppna hamnar och flygplatser på Cypern för transporter från EU-länderna.

Kommer Turkiet någonsin att bli EU-medlem?

Om jag hade fått frågan för ett år sen, så skulle jag ha svarat: Ja, absolut, kanske redan inom tio år. I dag skulle jag svara: Ja, kanske, men det kan dröja 15-20 år till. Så snabbt har läget alltså förändrats.

Elisabet Höglund
EU-kommentator, Rapport, Sveriges Television

Välj år: 2008 |  2007 | 2006 | 2005 | 2004

Bildgallerier 2006

Chattar 2006

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.