Reporäntan styr de rörliga bolånen

Publicerad 13 januari 2006 - 13:08 Uppdaterad 19 juni 2006 - 12:41

Reporäntan är Riksbankens viktigaste styrränta. Den bestämmer vad bankerna betalar när de lånar pengar från Riksbanken. Reporäntan styr också de rörliga bolånen.

Förändringar i räntenivån visar vad Riksbanken tror om den ekonomiska utvecklingen. Med reporäntan signalerar banken vilken nivå man vill ha på de korta marknadsräntorna.

Stimulans
Sänkt reporänta fungerar som stimulans i lågkonjunktur. Det blir billigare att låna pengar.

I högkonjunktur brukar det i stället bli tal om räntehöjningar. Dessa fungerar som kylarvätska för att undvika överhettning i ekonomin. På så vis kan en högkonjunktur förlängas.

Reporäntan används också som styrinstrument för inflationen. Förändringar av räntan påverkar hur mycket pengar som finns i omlopp. Med mycket pengar i omlopp ökar inflationsrisken.

Om Riksbanken sänker räntan vill fler banker låna pengar och penningmängden ökar. Omvänt leder en räntehöjning till att Riksbanken får in pengar.

Bolånen följer med
En tydlig effekt av förändringar i reporäntan för vanligt folk är att de rörliga bolånen följer efter. Sänks reporäntan med 0,25 procentenheter så sänks oftast bolånen med lika mycket.

De bundna bolånen följer dock inte reporäntan. De styrs av priset på obligationer (ett slags lån). Dessa har lång löptid, upp till 30 år, och räntorna styrs bland annat av inflationsutsikterna på lite längre sikt.

• Tweet