K-G Bergström kommenterar budgeten:

1988 års valrörelse kan upprepa sig

Publicerad 15 mars 2006 - 17:09 Uppdaterad 19 juni 2006 - 13:53

Regeringen har något av ett drömläge inför valet om man ser till ekonomin. Stark ekonomisk tillväxt och överskott i statsbudgeten. Ett överskott som regeringen kan använda och använder till att dela ut valgodis till nyckelgrupper i valet: gamla, unga, invandrare.
Ungefär så skulle dom flesta regeringar göra i motsvarande läge. Men frågan är hur långsiktigt klokt det är.

Det finns en valrörelse som lite påminner om dagens. 1988 var det också stark ekonomisk tillväxt. Inför det valet lovade socialdemokraterna sex veckors semester och 18 månaders föräldraledighet. Det socialistiska blocket vann valet. Och det dröjde bara två år tills den socialdemokratiska regeringen blev tvungen att svika sina vallöften.

Det blev inga sex veckors semester, inte heller löftet om den kraftigt förlängda föräldraförsäkringen gick att genomföra.
Visst finns det skillnader mellan läget 1988 och 2006. Men en parallell är att svenska ekonomin är ytterst konjunkturkänslig. När ekonomin försämras, faller skatteinkomsterna, samtidigt stiger statens utgifter för att bekämpa t.ex. arbetslösheten.

1988 kan upprepa sig
Det här kan inträffa efter det här valet precis som efter 1988 års val. Men det ser inte ut som att dagens socialdemokrater har lärt så mycket av 1988. "Vi greps av valfebern", förklarade dåvarande finansminister Kjell-Olof Feldt löftena i 1988 års valrörelse. Frågan är om vi får höra Pär Nuder säga något liknande i nästa lågkonkonjunktur, om han får sitta kvar efter valet i september.

Förutom reformlöften som tandvården och stora satsningar på de gamla och något mindre på unga och invandrare är socialdemokraternas andra trumfkort i den här valrörelsen - att Sverige har starkare finanser än omvärlden. I varje fall hävdar regeringen det.

Men det är ingen absolut sanning. Vi behöver faktiskt bara åka över Öresund för att hitta exempel på ekonomiska resultat som i en del avseenden överträffar de svenska. Enligt Eurostat var den öppna danska arbetslösheten 4,9 procent år 2005. Den svenska 6,3 procent.

Dubbelt så många unga arbetslösa
Och enligt de senast tillgängliga siffror över ungdomsarbetslösheten(15-24 år), hade Sverige dubbelt så hög arbetslöshet bland de unga, även om det är lite osäkert hur jämförbara siffrorna är.

Några direkta överraskningar bjöd knappast finansministern på idag. Däremot bekräftade han att målet om 4 procent öppen arbetslöshet inte nås i år. Dagens bedömning är densamma som i budgetpropositionen i höstas: 4,8 procent.

Däremot hävdar Nuder att den totala arbetslösheten (öppen arbetslöshet + personer i AMS-åtgärder) blir lägre i år. Återstår att se om den prognosen håller.

K-G Bergström
Inrikespolitisk kommentator, SVT

• Tweet