SVT:s K-G Bergström om a-kasseförslaget:

Långtidssjuka de stora förlorarna

Publicerad 16 november 2006 - 17:43 Uppdaterad 16 november 2006 - 18:25

Höstens hårdaste politiska stridsfråga har nu landat i ett formellt regeringsförslag. Vissa justeringar har gjorts av det ursprungliga, men huvuddragen består.

Trots höjda a-kasseavgifter, slopat fackföreningsavdrag och dyrare trafikförsäkring för dem som har bil eller trafikförsäkringspliktigt fordon, så blir nettot positivt enligt regeringen. Orsaken är den skattesänkning i form av ett så kallat jobbavdrag som införs.

Finansdepartementet redovisar ett antal exempel. En städare med en månadslön på 16.600 kr får 174 kr mer i plånboken i månaden, trots höjd A-kasseavgift, slopad skattereduktion för fackavgiften och dyrare trafkförsäkring. En förskollärare med 20.000 kr i månaden får ett netto på 325 kr i månaden. En metallarbetare får 368 kr mer att sätta sprätt på i månaden och en sjuksköterska 477 kr.

Klara förlorare på förslaget
Om det sedan dyker upp ytterligare finansiering av skattesänkningarna som förändrar finansdepartementets kalkyler återstår att se. Det finns ju flera ytterligare försämringar som sänkt tak i A-kassan och sjukförsäkringen, vilket drabbar en del. Beräkningsgrunden för sjukpenningen försämras också något.

Men det finns grupper som är klara förlorare på a-kasseförslaget. Den mest utsatta torde vara långtidssjuka. En långtidssjuk städare får 451 kr i månaden i rena kostnadsökningar om han eller hon är med i A-kassan, facket och har bil då långtidssjuka inte kompenseras med lägre skatt.

Inga ytterligare analyser behövs
Arbetsmarknadsministern skriver i propositionen lite allmänt att regeringen avser att noga följa utvecklingen avseende effekterna på olika grupper... En viktig fråga är att analysera bland annat de långtidssjukskrivnas situation. Det är uppenbart en formulering som tillkommit för att om möjligt lugna oroliga kristdemokrater. Men det är politisk kosmetika när den är som sämst. Det behövs inga ytterligare analyser för att inse att långtidssjuka får en avsevärd försämring av sin standard.

Regeringen konstaterar också att förslaget kan leda till fler socialbidragstagare eller som Littorin föredrar att formulera det: "Vissa av förslagen kan ha påverkan på det försörjningsstöd som kommunerna utger..."

Stödjer sig på forskning
När regeringen förändrar ersättningsnivåerna i a-kassan stödjer man sig på nationalekonomisk forskning. Littorin åberopar till exempel gärna professorn i nationalekonomi Lars Calmfors som räknar med att arbetslösheten minskar när ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen sänks.

Däremot talar regeringen tystare om att samme Calmfors nyligen rådde regeringen att dra tillbaka förslaget om höjda a-kasseavgifter och istället minska jobbavdraget (skattesänkningen) i motsvarande mån.

K-G Bergström, inrikespolitisk kommentator Rapport

• Tweet