Så görs en väderprognos

Publicerad 13 juli 2006 - 16:47 Uppdaterad 14 juli 2006 - 10:36

I sommartider finns det få saker som intresserar svenskarna lika mycket som vädret. När Rapport och Aktuellt går mot sitt slut och det är dags för vädret bänkar sig fler tittare. Men hur går det till att göra en väderprognos? Vi frågade SVT:s meteorolog Bengt Lindström.

Bengt: Det första vi meteorologer gör när vi kommer till jobbet är att sätta oss in i väderläget. Vi sätter oss framför datorn. Nästan allt är webbaserat. Vi tittar på satellitbilder över molnbildningar och radarbilder för att följa nederbördsområden. Observationer från automatiska väderstationer ger oss uppgifter om bland annat vindar och luftryck.

-Nästa steg är att titta på prognosmodellen. En meteorolog på SMHI väljer den mest troliga prognosmodellen utifrån erfarenhet, satellitbilder, radarbilder och observationer. En prognosmodell är egentligen avancerade databeräkningar som bygger på matematiska ekvationer som väger in solstrålning, tyngdlagen, jordens rotation och mycket annat. Prognosmodellen ger oss den troliga utvecklingen för framför allt vindar och tryck.

Hur omsätter ni allt det här i väderkartor?
Bengt: Då tolkar vi prognosmodellen. Vi tittar på hur vindarna rör sig och hur hög- eller lågtryck utvecklar sig. Sedan försöker vi se vad det innebär i form av sol, moln och regn för olika delar av landet, och det omsätts ju sedan som symboler på våra kartor. Finns det en osäkerhet i prognosen försöker vi ge tittarna vägledning genom att använda ord som "troligen".

Vad är det som har brustit när prognosen inte stämmer med vädret?
Bengt: Oftast är det en brist i observationsnätet, en lucka i informationen som gör att prognosmodellen slår fel. Sedan är det svårt att göra långtidsprognoser med stor säkerhet. En tiodygnsprognos är rätt så osäker efter 5-6 dygn.

Är det lättare att göra exakta prognoser under någon del av året?
Bengt: Det är oftast svårare att göra säkra prognoser på sommaren. Sommarvädret är mer småskaligt och skurbetonat. Ett skurområde kan vara så litet som 10-20 km brett och vara i bara några timmar medan det under vintern ofta är rejäla lågtryck som varar i ett par dagar och täcker nästa hela Sverige. På sommaren rör sig regnområden ofta i längdriktningen, de är rätt så "smala". På vintern är det ofta rejäla bredsidor som är lättare att tolka. Därför är det i regel lättare att göra säkrare prognoser på vintern.

Är prognoserna säkrare nu än förr i tiden?
Bengt: Ja, utvecklingen har gått snabbt. Vi brukar säga att en femdygnsprognos i dag är lika säker som en tvådygnsprognos var i mitten av 1980-talet. Tekniken och vetenskapen utvecklas så att prognoserna blir ungefär ett dygn bättre vart tionde år.

Europa får nu en ny egen avancerad vädersatellit. Blir prognoserna säkrare då?
Bengt: Nej, prognoserna blir inte automatiskt säkrare. Däremot kan vi få mer information i form av temperaturer på olika höjder i luften, molnbildningar och vinduppgifter. Satelliterna kan t.ex. se hur blåsigt det är på haven genom att mäta våghöjder. Mer detaljerad information kan göra prognosmodellerna säkrare och ge oss ett bättre underlag för prognoser.

Thomas Larsson

• Tweet