Handelsanställda hör till dem som ska få nya kollektivavtal 2007.

Viktig avtalsrörelse nästa år

Nära tre miljoner löntagare påverkas

Publicerad 22 september 2006 - 14:25 Uppdaterad 22 september 2006 - 19:35

Den kommande avtalsrörelsen får stor betydelse för de flesta svenskar. Cirka 2,8 miljoner löntagare berörs av de nya avtalen, som påverkar svensk ekonomi för lång tid framöver.

Avtalsrörelsen blir den omfattande på ett decennium. Omkring 500 nya avtal ska skrivas, och de omfattar en rad områden, som till exempel handel, byggsektorn, industrin samt stats- och kommunanställda.

Tidigare har det varit praxis med långsiktiga avtal på tre år. I sitt utspel i Dagens Nyheter flaggar LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin för att facket nu kan komma att motsätta sig sådana avtal, och i stället vilja sluta ettåriga avtal vilket skulle minska stabiliteten på arbetsmarknaden.

Låga lönelyft kan ge lägre arbetslöshet
Konjunkturinstitutet har gjort analyser på två möjliga utfall av avtalsrörelsen. Analysen, som publicerades tidigare i veckan, visar att en lägre löneökning på längre sikt ger en högre reallön för de flesta, förutsatt att institutets prognoser för arbetslösheten visar sig stämma.

* I Konjunkturinstitutets låga alternativ ökar lönerna med i snitt 3,5 procent per år 2007-2009. Institutet anser att arbetslösheten i så fall kommer att sjunka under 4 procent.

* Det höga alternativet innebär att lönerna ökar med i genomsnitt 4,7 procent per år under samma period. I så fall räknar KI med att arbetslösheten stiger till 5,7 procent.

Ger högre löner
Från år 2010 och framåt ökar lönerna i samma takt i de båda alternativen. Detta eftersom löneutvecklingen på lång sikt främst bestäms av Riksbankens inflationsmål och tillväxten. Enligt KI medför det låga alternativet en varaktig minskning av arbetslösheten med 93.000 personer, samtidigt som andelen sysselsatta stiger när det blir lättare att komma in på arbetsmarknaden.

KI:s analys visar också att reallönerna i det låga alternativet på sikt faktiskt blir högre än i det höga alternativet. Det beror på att inte bara lönerna utan även inflationen hålls nere samt att ökad sysselsättning ger ökade skatteintäkter och minskade utgifter för a-kassa, vilket i sin tur kan gå tillbaka till löntagarna i form av sänkt skatt.

Brasklappar
Den ökade reala inkomsten märks dock inte förrän 2009, enligt KI. För att alternativen ska vara jämförbara förutsätts dock att förbättringen av statsfinanserna verkligen förs tillbaka till hushållen - i så fall blir den disponibla inkomsten 0,6 procent högre 2009 med det låga alternativet jämfört med det höga.

På längre sikt blir effekten ännu större - KI räknar med att inkomsten år 2015 är 2,4 procent högre i lågalternativet.

KI lägger dock in ett antal brasklappar i sin prognos. Antagandet om varaktigt sänkt arbetslöshet är osäkert, och beror även på hur produktiviteten utvecklas. Resultaten förutsätter också att Riksbanken behåller nuvarande inflationsmål på 2,0 på procent, och sänker reporäntan som svar på den lägre löneökningstakten.

• Tweet