FN-chefen Kofi Annan, de tidigare cheferna Dag Hammarskjöld och Tryggve Lie.

FN-chefen har världens tuffaste jobb

Publicerad 4 oktober 2006 - 14:40 Uppdaterad 13 oktober 2006 - 21:48

Välkommen till världens mest omöjliga jobb. Den hälsningen mötte Dag Hammarskjöld när han blivit generalsekreterare i FN 1953.

Det var norrmannen Trygve Lie som varnade efterträdaren Hammarskjöld.
Lie visste vad han talade om, han hade just gett upp
generalsekreterarjobbet till följd av motstånd från Sovjetunionen.

-Generalsekreteraren har nu en ännu mer utsatt position än tidigare. Tempot har höjts och det är ännu fler aktörer att hålla reda på, säger Jan Joel Andersson, forskare och nyutnämnd programchef på Utrikespolitiska institutet, till TT.

Nu har en efterträdare till Kofi Annan utsetts efter tio turbulenta år. De flesta av de sju personer som tidigare varit generalsekreterare har en utslätad tjänstemannaaktig framtoning.

Hammarskjöld lämnar bestående intryck
Generalsekreterarna har sällan lämnat några bestående avtryck i
historien - undantaget Dag Hammarskjöld. Hur många minns till exempel vilka insatser som gjordes av burmesen U Thant eller peruanen Javier Perez de Cuellar?

Österrikaren Kurt Waldheim är inte känd för resoluta ingripanden utan för att det efter hans tio år på generalsekreterarposten blev känt att han varit SS-officer på Balkan under andra världskriget. Han slapp åtal för krigsförbrytelser, men avslöjandet sänkte ändå prestigen på FN:s generalsekreterare.

Hade inte Kina inlagt veto skulle Waldheim ha omvalts till en tredje femårig ämbetsperiod. Då hade skandalen blivit ännu värre. Det är ändå viktigt vem som nu utses till generalsekreterare.

-Kanske viktigare än någonsin, säger Aleksander Gabelic från svenska FN-förbundet.

Den nye generalsekreteraren måste driva på det reformarbete som är avgörande för det pressade FN:s framtid.

Ska falla säkerhetsrådet i smaken
När Jan Joel Andersson och Alexander Gabelic tittar tillbaka på tidigare generalsekreterare framhåller bägge Dag Hammarskjöld som den viktigaste. Det beror inte enbart på att de anlägger ett svenskt perspektiv.

-Jag har lyssnat även till amerikaner som haft höga tankar om
Hammarskjöld, försäkrar Gabelic. En förklaring till att generalsekreterarna har varit så anonyma, åtminstone när de valdes, är att de ska falla alla de fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet i smaken.

-Ofta blir det en person som de fem uppfattar som någon de känner att de kan samarbeta med, säger Andersson. Även Hammarskjöld var från början en typisk tjänsteman. Sedan blev han en så stark aktivist att Sovjetunionens ledare Nikita Chrusjtjov högljutt krävde hans avgång. Att skicka ut fredsbevarande FN-styrkor var Hammarskjölds idé.

I dag har FN 90.000 män och kvinnor ute i fredsbevarande operationer. Bara USA har fler soldater utomlands.

Misslyckanden minns oftare
Motsättningar FN och generalsekreterarna blir bara så starka som medlemmarna tillåter. Det gäller särskilt säkerhetspolitiken men också den övriga verksamheten där motsättningarna växer mellan nord och syd. Ofta minns man misslyckanden bättre än framgångar. Det gäller även FN.

Bland misslyckandena på senare år är det särskilt lätt att erinra sig Balkan, framför allt massakern i Srebrenica. FN har också fått hård kritik för att man inte stoppade folkmordet i Rwanda. Bägge händelserna inträffade under egyptiern Boutros Boutros-Ghalis ämbetsperiod. USA stoppade senare hans omval till en andra femårsperiod.

• Tweet