Förvirring i Bryssel vad nej betyder

Publicerad 27 januari 2006 - 16:35 Uppdaterad 19 juni 2006 - 16:39

EU:s ledare har det inte lätt. Debatten i EU-parlamentet om konstitutionen härom veckan kan illustrera vidden av den uppgift EU:s ledare har framför sig.

En stor del av debatten handlade hur folkomröstningsresultaten i Frankrike och Nederländerna ska tolkas och om de båda nejen verkligen betyder att konstitutionsförslaget kan dödförklaras eller inte.

Om EU-länderna haft klart för sig vad ett ja eller nej skulle innebära innan enskilda medlemsländer anordnade folkomröstningar kanske inte unionen befunnit sig i förvirring i dag. Om EU-parlamentarikerna har så olika uppfattningar om hur EU:s spelregler ser ut, hur ska de då kunna förklara, informera och kommunicera med medborgarna?

En obegriplig beslutsapparat
Under decennier har EU byggt upp en beslutsapparat som för majoriteten av allmänheten ter sig helt obegriplig. Ett myller av olika särlösningar och kompromisser, med allt från brittiska avgiftsrabatter, konstiga jordbrukstöd, till det eviga kuskandet för EU-parlamentariker mellan Bryssel och Strasbourg, har upprättats för att blidka trilskande medlemsstater vid olika tidpunkter i EU:s historia.

Krångligheten har varit priset för att förmå stats- och regeringschefer att sätta sig vid förhandlingsbordet så att unionen kan fatta beslut och lösa gemensamma problem.

Efter EU-entusiasternas nederlag i folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna om konstitutionen, har EU:s politiker och funktionärer dragit slutsatsen att de måste bli bättre på att förklara EU för medborgarna, så att människor förstår, känner sig delaktiga och möjligen lite mer positivt inställda till EU. Men hur det ska gå till råder det delade meningar om.

För mycket eurospeak i nytt förslag
EU-kommissionären Margot Wallström anser att det är nödvändigt att överbrygga klyftan mellan medborgarna och deras representanter i EU:s olika institutioner först, innan det kan bli möjligt att upprätta nya och bättre föreningsstadgar för unionen någon gång i framtiden. På onsdag den 1 februari kommer hon att lägga fram ett förslag till principer för hur EU ska informera och kommunicera med sina medborgare.

Men enligt tidningen European Voice har förslaget redan fått kritik för att innehålla allt för mycket "eurospeak", dvs för oinvigda helt obegripliga termer som används i Bryssel.

EU:s tjänstemän och diplomater våndas, för de nuvarande stadgarna, dvs Nice-fördraget gör det svårt att fatta beslut. I vår ska EU bestämma sig om Rumänien och Bulgarien kan ansluta sig till unionen. Om det blir ja är gränsen nådd för hur många medlemmar EU kan ha med de nuvarande reglerna.

Försöker blåsa liv i debatten
EU-parlamentet vill blåsa nytt liv i debatten om konstitutionen, och uppmanade härom veckan medlemsstaterna att tillsammans med kommissionen anordna offentliga möten och mediedebatter om Europas framtid.

Men den brittiske liberalen Andrew Duff och den österrikiska miljöpartisten Johannes Voggenhuber skrev samtidigt i betänkandet att konstitutionen som röstades ner i Frankrike och Nederländerna bör antas i sin helhet, trots allt, - "även om detta endast skulle vara möjligt i kombination med omfattande åtgärder för att lugna och övertyga den allmänna opinionen".

Det bästa vore alltså om EU inte behövde lyssna på de medborgare som eventuellt väljer att engagera sig. Med den inställningen blir det kanske svårt att "lugna" allmänheten och skapa förtroende. EU:s ledare har det sannerligen inte lätt.

Christina Johannesson, Bryssel

• Tweet