El på tapeten i nedkopplat Bryssel

Fredagen den 3 november

Ibland flyger tiden iväg väldigt fort. Jag har bott en månad nu i Bryssel, och tänkte ge er några blandade reflektioner:

Bryssel är inte som en viss reklam som slår fast att "first impressions last". Bryssel är tvärtom, det börjar som likgiltighet eller rent av med litet avsky.

Det är en stad med mycket trafik, som saknar orienteringspunkter eller kännetecken, som en stor flod. När man börjar gå i staden är det alla nedgångna kvarter som dyker upp längs promenaden och bilarna som man ser först. Det tar ett besök eller tre-fyra-fem så där, men efter ett tag börjar man se de charmiga kvarteren också.

Därefter kommer nästa steg, man börjar lära sig hur de sitter ihop. Likgiltigheten övergår i långsamt tycke, och den senaste veckan kanske man kan säga att jag har blivit litet småkär. De som bott här länge säger att förälskelsen övergår i kärlek.

Men det finns problem i relationen, mycket byråkrati, mycket strul. Mitt bredband hemma skulle vara fixat igår till klockan 17, det fungerar fortfarande inte. En svensk som bott här ett tag sade tröstande till mig igår kväll, i vissa avseendet är det som på 60-talet, det är litet bök och stök, men det går att leva ett gott liv här. Ingen relation är väl helt harmonisk?

Nästa vecka blir en mer intressant vecka än denna stilla helgvecka:

På måndag inleds FN:s klimatkonferens i Nairobi som pågår till 17 november. Planerna på globala åtgärder efter 2012 står på agendan. Samma dag presenterar EU-kommissionen sin ekonomiska höstprognos för 2006-2008.

På tisdag får vi svaret om det blir någon uppgörelse mellan medlemsländerna att återinföra jourtiderna. Jag har i alla fall en kompis som kommer att följa utgången av det mötet litet extra, han sitter hemma i Sverige och brottas med schemafrågor. Det handlar om en översyn om arbetstidsdirektivet. Dessutom träffas finansministrarna samtidigt. Det handlar då om alkoholskatter.

Onsdag kommer kommissionens rapport om hur det går för länderna som förhandlar om medlemskap i EU. Allt fokus ligger på Turkiet där krocken verkar oundviklig. Finlands försök att lösa Cypernfrågan i helgen har dessutom ställts in. Nästa deadline är toppmötet i december.

Även Kroation och Makedonien förhandlar med EU om inträde. Dessutom rapporterar kommissionen om läget med Albanien, Bosnien & Hercegovina, Montenegro och Serbien. Utöver det kommer en Kosovorapport, Kosovo är en potentiell krutdurk igen. Men det är Turkiet som kommer att dominera onsdagens medierapporter.

Jag är tillbaka på måndag, tills dess trevlig Allhelgonahelg!

Torsdagen den 2 november
Den här dagen har inte börjat bra. I morse fungerade inte bredbandet igen. För ett par veckor sedan fick jag höra att bolaget jag hade var bra, man behövde bara ringa ett par gånger när det slutar fungera så går det som på räls sen. Fungerar det inte i eftermiddag när jag kommer hem, så ringer jag.

Därför släpade jag min dator till parlamentet för att koppla upp mig i pressrummet och skicka min text. Parlamentet var stängt. Helgdag igår och parlamentarikerna lediga under hela veckan för att vara hemma i Sverige. Snopen fick jag vända i dörren och styra mot nästa mål. Jag och datorn promenerade till kommissionen. Stängt. Inte nog med att det var helgdag igår, alla tar ut klämdag också!
Det var bara att fortsätta till kontoret, där jag inte kan koppla in min bärbara dator. Så nu sitter jag och för hand, ord för ord, skriver in i texten på nytt i den stationära datorn. Plötsligt känns telegraftiden nära där jag sitter svettig med uppkavlade ärmar.

Som ni förstår har jag skrivit en ny inledning. Den som jag hade förberett om alla krockar i Bryssel får ni läsa en annan dag.

Energifrågorna händer det något i nästan dagligen. Jag har en bunt inbjudningar till olika seminarier den här månaden. Konkurrenskommissionären Neelie Kroes var i veckan ute och krävde en uppdelning av elföretagen mellan de som äger näten och de som producerar/säljer el. Jag har rapporterat om det bland annat i Nordnytt som har ett exempel i Övertorneå där ett bolag både äger nätet och säljer elen, men som stängt av gatubelysningen efter en tvist med kommunen. Det återstår att se om Kroes får med sig övriga kommissionen i ett hårdfört lagförslag under nästa år.

I nästa vecka kommer IEA, International Energy Agency, att för första gången uppmana världens länder att skynda på kärnkraftsutbyggnaden. Det är första gången som IEA kommer med en sådan uppmanning. Orsaken är det växande energibehovet kombinerat med växthuseffekten som blir allt mer akut att åtgärda.

Enligt Financial Times behövs det energiinvesteringar i världen på uppemot hissnande 130 000 miljarder kronor fram till 2030. Summan är svindlande. IEA-rapporten kommer att bli slagträ för kärnkraftslobbyn i hela EU. IEA kommer också att trycka på energisparande speciellt inom transporter och hemmen, samt satsningar på biobränsle för transporter och vindkraft för elproduktion.

Kallare dag för dag nu. Bara fem grader i morse. Börjar bli dags att slå på värmen i lägenheten.

Onsdagen den 1 november
Det är som två boxare som mitt i den avgörande ronden börjar känna på varandra. Vem rör på sig först, vad blir resultatet av det?
EU:s kemikalielagstiftning Reach ligger nu i sin sista och avgörande slutfas, en förhandling mellan medlemsländerna och parlamentet.

Sedan miljöutskottet skärpt Reach och återinfört substitutionsprincipen att farliga kemikalier ska ersättas av ofarliga står medlemsländerna och parlamentet långt från varandra.

Medlemsländerna har hittills sagt nej till substitutionsprincipen. Förhandlingarna verkar inte röra på sig nämnvärt. Avståndet beskrivs som en meter, rörelsen i millimeter. Parlamentariker som driver substitutionsprincipen agerar utifrån en styrkeposition sedan miljöutskottet röstat igenom substitutionsprincipen med överväldigande majoritet.

I en kammarbehandling tror man sig också nå kvalificerad majoritet efter att Tory i Storbritannien bytt fot. Medlemsländerna och parlamentet måste vara överens för att Reach ska bli EU-lag.

Under tiden lobbas det friskt i kulisserna. Industrin uppmanar medlemsländerna att hålla fast vid sin linje. Svenska plast- & kemiföretagen med 60 000 anställda tillhör den här gruppen. Men det finns också industrier som trycker på för att parlamentets linje ska vinna. Svenskt Vatten oroar sig för vattenkvaliteten och vattentillgången i framtiden om substitutionsprincipen inte införs.

Det är röd dag i Belgien idag. Kontoret är stängt. EU-institutionerna är stängda. Hela veckan är på lågfart i Bryssel. Jag jobbar hemifrån, läser på litet, förbereder för en hektisk tvåveckorsperiod och ska göra litet administration.

I morse var den kallaste morgonen hittills, 8,8 grader visade min termometer. Så sent som i helgen hade vi över 20 grader varmt, litet skillnad jämfört med snökaoset i mina hemtrakter.

Tisdagen den 31 oktober
Säg EU, och de flesta svenskar har nog med ordet byråkrati i vad de associerar. Ett litet exempel på EU:s franska byråkratiska arv råkade jag ut för igår.

Historien började i slutet av veckan då den sympatiske mannen på kommissionen som har hand om ackrediteringarna vinkade in mig. Inte har jag gett dig ytterligare en tid för din ackreditering, frågade han? Näe, svarade jag nekande och litet oförstående.

Det visade sig att den ackreditering som jag fått, som jag trodde gällde tills vidare, eller i alla fall året ut, bara gällde för oktober.

Eftersom han bara kan godkänna utfärdandet av den gula pressbrickan som ger en tillträde till rådsmötena, parlamentet och kommissionen och inte göra brickan skrev han upp mig på en tid, måndag morgon 9:00. Brickorna görs av en annan avdelning, i ett annat hus.

Nitiskt nog var jag i tid, ja, till och med nästan tio minuter innan kontoret skulle öppna. En del vip-personer får tydligen tidsbokning, andra får köa, så det satt två personer där redan. Klockan gick. Klockan blev nio. Klockan gick. Klockan blev tio över nio. Jag började skruva på mig, kontoret skulle ju ha öppnat för tio minuter sedan, men ingen verkade tycka att något var konstigt.

Tio minuter till passerade. Fler och fler människor började komma, men alla var lugna och väntade. I Sverige hade kontoret rivits av upprörda människor, här satt folk och läste och skrev. Kanske utbytte man en menande, litet konspiratorisk blick för att visa att man satt i samma väntande båt. Det hela var lugnt, stilla och nästan rofyllt.

9:30 öppnade kontoret till sist och en ursäktande tjänstekvinna förklarade vad det var som hade hänt: Alla arbetsledare utom en hade tagit ledigt. Den som skulle vara i tjänst var sjuk. De som utför jobbet får egentligen inte göra det utan en arbetsledare, så de har inte ens nycklar till att komma in eller behörighet att starta datorer. Det tog dem en halvtimme att komma runt systemet och få ett godkännande att göra sitt jobb utan övervakning, ett jobb som består i att utifrån tidigare godkända beställningar utförda passerkort.
Kanske skulle en del effektiviseras om EU litade på sin personal?

Är det inte växthuseffekten, energin eller Putin som tar plats på första sidorna så är det Turkiet. I dag handlar det om nästa veckas rapport från EU-kommissionen om hur det går i förhandlingarna.

Financial Times tyska upplaga FT Deutschland har fått tag på ett utkast till skrivningar, där får Turkiet kraftig kritik för bristande mänskliga rättigheter, korruption och brister i domstolsväsendet. Cypernfrågan är också ett hinder.

Enligt finländska medier som citerar diplomatiska källor försöker det finländska ordförandeskapet få ledarna för grekcyprioterna och turkcyprioterna samt Turkiets utrikesminister till Helsingfors för samtal i helgen. Kanske kan ett diplomatiskt genombrott hålla liv i Turkiets medlemskapssträvanden?

Till sist. Igår fick Rumänien sin kommissionärskandidat godkänd av Barroso. Det blev EU-ministern Leonard Orban som ska ta hand om språkfrågorna. När Bulgarien och Rumänien blir medlemsländer vid årsskiftet så har EU 23 officiella språk (även gaeliskan uppgraderas då), förutom de runt 200 språk som pratas i unionen. Att se till att all lagstiftning betyder samma sak på de officiella språken är ingen lätt sak.

Måndagen den 30 oktober
Jag skulle gärna vilja tro att EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso under helgen har gått omkring och gnolat Elvis Presleys gamla hit från 1962, Return to Sender.

Fast lyssnar man på texten så är det nog Barroso som är flickvännen och Elvis sitter i Bukarest:

"I gave a letter to the postman,
He put it in his sack.
Bright in early next morning,
He brought my letter back.

She wrote upon it:
Return to sender, address unknown.
No such number, no such zone.
We had a quarrel, a lovers spat
I write I am sorry but my letter keeps coming back"

EU:s Elvis är Rumäniens fd kandidat till kommissionen Varujan Vosganian, en liberal senastor med armenisk bakgrund. Mest känd i hemlandet är han för en skattereform med lika skattesats för alla, fattiga, som rika, företag som privatpersoner.

Efter en stundtals komisk pressbriefing i fredags där den internationella pressen i en halvtimmes tid övade sin kreativitet att formulera om sina frågor för att få något annat svar av Barrosos talesman annat än att samtal pågick kändes det inte ologiskt att Vosganian gav upp försöket i helgen.

Socialisterna i parlamentet har anklagat honom att vara för långt till höger med band till korrupta affärsmän och efter att rumänsk press skrivit om Vosganians påstådda kopplingar till Securitate ville socialisterna dessutom undersöka om han egentligen delade "europeiska värderingar". Vosganian förnekar kopplingar till den kommunistiska hemliga polisen, men insåg att loppet var kört, särskilt när Barroso var sval. Retur to Sender med andra ord.

Nu vill både Bryssel och Bukarest att nästa kandidat kan godkännas snabbt och smidigt så att man slipper ytterligare ett pinsamt bakslag. Fortsättning följer.

Den här veckan ser på papperet ut att vara som en svensk industrisemester. Stillsam. På onsdag är det helgdag i Belgien, allhelgona. Skolorna har ledigt den här veckan.
EU går ned i kvartsfart. Kommissionen som har sitt veckomöte på onsdagar ställer in. Istället passar kommissionärerna på att resa. Miljökommissionären Kyprianou och Margot Wallström är i Sverige i dag och i morgon.

Inga ministerråd är heller inbokade. Parlamentarikerna har en gul vecka, det betyder att de är hemma i sin valkrets, läs Sverige. Jag har redan nu märkt att det är svårt att boka upp folk.

Söndagen tillbringade jag i det charmiga världsarvet Brugge, med sina kanaler och medeltida stadskärna. Jag lyckades också lösa en del julklappsproblem, ett inköp kan jag skriva om eftersom min 1,5 åriga gudson inte kan läsa. Det blev en gobelängkudde med enögd sjörövarteddybjörn - oemotståndligt söt!

Patrik Oksanen, EU-korrespondent

• Tweet