De olika spåren i Palmeutredningen:

Misstankarna mot apartheidregimen

Bland Olof Palmes allra främsta fiender kunde en återfinnas i den dåvarande apartheidregimen i Sydafrika. Redan första månaden efter mordet inkom mer än tio tips som rörde Sydafrika, dock inga som var så heta att de enligt Palmeutredarna föranledde några djupare granskningar.

Sydafrikaspåret förekom under de följande åren då och då i massmedia. Bland annat publicerade Svenska Dagbladet i slutet av maj 1987 en artikel med innebörden att en sydafrikansk underrättelseagent, Craig Williamson, hade planerat mordet.

Tre personer skulle sedan ha rest in till Sverige där de en tid bott i en campingbil innan de utförde mordet. Därefter flydde männen "västerut". Artikeln byggde på uppgifter från en källa som, förutsatt att uppgifterna stämde, var ytterst initierad.

I anslutning till artikeln framkom också andra indicier på sydafrikansk inblandning i mordet och polisen lät ganska omgående utreda dessa, men lyckades inte skapa någon klarhet. Spåret kallnade och åren gick.

Sydafrikanska agenter
I oktober 1994 förekommer spåret igen i samband med att en svensk journalist, Boris Ersson, besökte Sydafrika. Han sammanträffade där med en avhoppad chef för säkerhetstjänstens dödspatruller, Dirk Coetzee och denne delgav Ersson en del informationer om Palmemordet.

Dirk Coetzee uppgav sig nämligen ha en bekant, Riaan Stander som visste en del om detta. Ersson träffade denne, en tidigare teknisk expert inom den sydafrikanska säkerhetstjänsten, och han berättade, precis som Svenska Dagbladet skrivit sju år tidigare, att det var agenten Craig Williamson som planerat mordet.

Riaan Stander berättade vidare att kodordet för mordet på Olof Palme varit "Hammer" och att agenter tillhörande den svenska säkerhetstjänsten hade deltagit i operationen genom att kartlägga Palmes rörelser och vanor. Mördaren skulle ha varit en Anthony White, kapten i ett elitförband som ägnade sig åt diverse obehagligheter i Sydafrikas grannland Rhodesia.

ANC-stöd motivet
Motivet till mordet var enkelt: det svenska stödet till kampen mot apartheidregimen var förhållandevis omfattande och Olof Palme var den drivande bakom detta stöd. I bilden ingick också ett mer personligt motiv för Williamson gällande en konflikt med Olof Palme om försvunna biståndspengar - Williamson hade nämligen omkring 1980 lyckats infiltrera en organisation genom vilken svenskt stöd till ANC kanaliserades.

Boris Ersson intervjuade också Williamson men denne förnekade kategoriskt all inblandning i Palmemordet.

Boris Ersson höll hela tiden Palmeutredarna informerade om de uppgifter han erhöll från Riaan Stander. Däremot lyckades utredarna inte, trots kontakter ändå upp ministernivå med Sydafrika, få till stånd ett förhör med Riaan Stander.

Det är oklart om Riaan Stander också var den som försåg Svenska Dagbladets journalister med uppgifter om Palmemordet 1987.

Inga av de uppgifter som Ersson fick av Riaan Stander under åren 1994-1996 nådde ut offentligt i Sverige. Därför kom nyheterna från Sydafrika den 26 september 1996 som en blixt från klar himmel.

Före detta polisbefälet Eugene de Kock hade den dagen vittnat i en rättegång och berättat att han kände till att Craig Williamson och andra personer i kretsen kring denne, låg bakom mordet på Olof Palme.

Förhör i Sydafrika
de Kock var inte vem som helst, han hade tidigare varit överste inom den sydafrikanska säkerhetstjänsten. De svenska mordutredarna såg snart till att få möjlighet att själva samtala med de Kock och flera av de övriga personerna som ingick i scenariot.

Den 11 oktober sammanträffade några av utredarna med de Kock och det visade det sig då att hans kunskaper om mordet grundades på vad han hört i andra och tredje hand. Palmeutredarna lyckades inte få några bekräftelser på att uppgifterna var sanna,

Den person som Riaan Stander pekade ut som ansvarig för utförandet av attentatet, Anthony White, kontaktade själv svenska ambassaden och ville inget hellre än att rentvå sig inför de svenska utredarna vilket han fick möjlighet att göra några dagar senare.

Den 18 oktober förhörde man också Craig Williamson som tillbakavisade alla anklagelser och gav en förklaring till varför Riaan Stander spridit ut uppgifter om att Williamson legat bakom mordet. Riaan Stander hade nämligen en tid kring 1986-1987 varit anställd i ett av Williamson ägt företag, men snart fått sparken.

Enligt Williamson hade Riaan Stander hämnats genom att under 1987 sälja uppgifter om honom till en tidning - det var sannolikt Svenska Dagbladet som avsågs. Han menade att även de Kock var negativt inställd till honom.

Svensk utpekad
Utredningen tog en ny vändning när en man i Williamsons närhet, agenten Peter Caselton, pekade ut en svensk man som attentatsman.

Planeringen hade Williamson stått för. Beträffande den svenska attentatsmannen började denne sin bana som FN-soldat i Kongo och på Cypern varefter han en tid odlade en karriär som legosoldat på olika ställen runt om i världen. En del uppgifter knöt honom till den sydafrikanska säkerhetspolisen BOSS.

Det fanns dock inga konkreta uppgifter som knöt honom till mordet på Olof Palme och han har själv förnekat all inblandning i detta.

Klart är att Palmegruppen tog alla dessa uppgifter på allvar. Under hösten 1996 var i stort sett samtliga utredare involverade i arbetet med Sydafrikaspåret. I juni 1997 sammanställdes en analys av samtliga uppgifter i ärendet där uppgiftslämnarnas trovärdighet kunde ifrågasättas och det fanns heller ingenting som verkligen kunde bekräfta uppgifterna om att sydafrikansk underrättelse- och/eller säkerhetstjänst under Williamsons ledning legat bakom mordet.

Eftersom flera av de personer som figurerar i de olika Sydafrikaspåren har tillhört apartheidregimens underrättelse- och säkerhetskomplex har ibland gjorts vissa kopplingar mellan dessa och svenska poliser med högerextrema åsikter. Det har också gjorts gällande att de kan ha samarbetat just rörande mordet på Olof Palme. Men det finns inga bevis som belägger detta.

Lars Olof Lampers, SVT

• Tweet