Den tredje deltävlingen till Mitt största tv-minne är avslutad. Tre vinnare är utsedda, men av alla andra bidrag vi fått har vi plockat ut ytterligare en radda tv-minnen vi gärna delar med oss av.
Fotbolls-vm 1958
Sommar och året är 1958. Jag är 13 år vi äger inte tv, utan jag, mormor o morfar cyklar till mina morföräldrars goda vänner och ser på fotbolls-vm. I rummet där tv:n står har tant Greta och farbror Ivar, de som har tv, nu ställt ut stolar till alla som kommit för att se matchen mellan Sverige och Brasilien. Det var verkligen fest, tant Greta bjöd på kaffe, saft och bullar och du må tro att det var tyst i rummet utom då målen ramlade in bakom målvakterna. Det är ett av mina bästa TV minnen under de 61 år jag levat.
Kersti Arvidson
Mickes farbror vann Tiotusenkronorsfrågan
Tiotusenkronorsfrågan var ett program som samlade hela familjer framför tv:n. Det leddes av en av min barndoms trygga offentliga ?farbröder?, Nils Erik Baehrendtz. Medan de tävlande funderade över svaret spelades en dramatisk musiksnutt som för mig fortfarande är sinnebilden för betänketid.
Så hände det fantastiska och oförglömliga att Min Klasskompis Mikaels farbror var med och tävlade. Och vann! Tio Tusen Kronor! Vi klasskompisar närmade oss Mikael med vördnad: Innebar detta att också han var rik? Hade han fått se, eller till och med hållit i, pengarna? Vi föreställde oss en enorm sedel som det stod ?10.000? på.
Mikaels farbror vann högt anseende hos vuxengenerationen, för sina gedigna kunskaper om klassisk musik ... blandat med en viss skepsis: Om karln bara inte hade varit långhårig..! Den så kallade Klagomuren lär ha blivit nedringd.
Micke blev min klasskamrat i flera år till. Vid en fest hemma hos honom kom hans gulliga lillebror Lars, eller Putte som han kallades, ner till oss ungdomar i gillestugan för att säga god natt. Syskonkärleken låg varm runt dem, och Micke tjänade pluspoäng hos oss tjejer.
I modern tid återser jag så Putte - ja, In de Betou - i barn-tv-programmet Planeten Pi. Han och Anders Lundin gör spirituella och roliga låtar för barn om de fysikaliska lagarna (!). Stor underhållning, för alla i familjen! Sen dyker han upp som ?publik? på Allsång på Skansen och framför sin och Anders underbara Nöjd, ur Känsliga bitar.
Ständiga påminnelser i rutan. Det går inte att glömma. När Mickes farbror vann Tiotusenkronorsfrågan.
Gunilla Sternelius
Tidigt hemma-bygge
Det här var antagligen andra halvåret -55, eller första -56 (Jag är född -49). Jag ser det här som en film framför mej: Jag befinner mej hemma (som då var på Torsgatan i Stockholm), Jag står i det lilla serveringsrummet och tittar in i ?pigkammaren? (ett mindre sovrum). Där står ett sminkbord i blank mahogny (med spegellocket nedfällt så att det blir ett helt bord). På kortänden (som vetter mot serveringsrummet), står en naken tv. Naken på så sätt att det är ett aluminiumchassi med glödande elektronrör och ett bildrör monterat ovanpå. På bildröret visas (vad jag tror mej minnas), en fotbollsmatch. Jag minns i alla fall att bilderna rörde sig.
Detta är mitt allra första (och största) tv-minne, och det står framför mig som om det var igår. Miljön är kristallklar, det är bara det som rörde sig på skärmen som inte har denna skärpa. Förmodligen var det inte så intressant. Det viktiga var ATT det rörde sig.
Till saken hör att tv:n hade byggts av min far från ritningar i tidskriften ?Populär Radio och Television? Nr 9-1954 t.o.m. nr 6 1955. Jag har dessa kvar, plus några delar som jag sparade när tv:n efter många års tjänst dog. Min far hade klippt och bockat plåtarna, och lindat de allra flesta spolarna själv. Varje kväll sedan fick vi ställa en pall på köksspisen, och där lade vi antennen (en enkel dipol), och rullade ut bandkabeln till vardagsrummet.
När tv:n sås småningom gick till ?slakt?, använde jag skåpet (av tjock kryssfaner), till att göra en bashögtalare, och det var inte alltför många år sedan som även den ansågs ha gjort sitt. Sedan dess har många tv-apparater passerat revy, och även många program som satt sina spår, men detta förblir nog mitt största tv-minne.
Ove Jardfelt
Millennieskiftet!
Nyårsafton 1999 när vi fick vara med direkt från hela världen när vi gick över till 2000 tycker jag var fantastiskt.
Marie-Louise Hallberg
Testbilden och Teskedsgumman
Testbilden med Stockholms stadshus samt adventskalendern Teskedsgumman är mina största tv-minnen.
Min farmor lärde mig läsa "Sveriges Televison". Jag kom i håg att jag brukade sitta och titta på testbilden och var så stolt att jag kunde läsa! (fyller 50 år nästa år).
Tycker att Teskedsgumman var så rolig och bra gjord. D en är ju lika bra än i dag därför har den fastnat i mitt minne och att dessutom få öppna luckor fram till tomten kom gjorde det till något extra med programmet.
Mona Jonsson
Mordet på J F Kennedy
Jag är norsk och vi tittade på svenska tv i min barndom i Vestfold innan vi började att få reguljära tv sändningar i Norge.
Då jag var 12år hade vi inte tv apparat hemma utan jag gick till mammas kusin och tittade. De hade köpt en plastfilm med regnbågsfärger för att få "färg-tv". Den var klistrad över skärmen...
Jag kommer ihåg att vi satt och såg på nyheterna då de berättade att J F Kennedy var skjuten, vi hade smörgåsar med smältost, baconost på ett fat och te. Ingen åt eller drack medan kvällen led och vi stirrade förskräckta på bilderna från Dallas.
Inget var sig likt efter den stunden, världen hade förlorat hopp om en positiv förändring.
/.../
Vi kommer ihåg vid hjälp av bilder. Vi var där. Vi hörde skotten, vi såg bomberna. Vi fick ta ståndpunkt. Vi kände känslorna, vi grät tårarna. Vi har tv att tacka; journalisterna, ljudmännen, alla osynliga som gör händelser synliga för oss alla. Tack!
Hanne Kjersti Yndestad