Hur kan meteorologerna uttrycka sina egna åsikter om vad som är "vackert väder" i prognoserna? Behöver det blåsa vindar med stormstyrka för att man ska få säga "snöstorm", och vad är egentligen definitionen av "svinkallt"? Väderredaktionen får då och då mejl, telefonsamtal och brev där folk undrar över väderspråket som vi använder oss av, vi försöker nu reda ut de allra klurigaste begreppen.

Uttrycket "vackert väder" är ett definierat som ett officiellt uttryck i vädersammanhang. Det innebär är det ska vara mest soligt. Men det behöver inte vara klart, himlen kan exempelvis vara beslöjad av höga tunna moln. Dessutom bör vinden vara svag och luftfuktigheten låg. Uttrycket blir därmed ett slags "behaglighetsindex" av vädret. Uttrycket passar särskilt bra efter perioder med ostadigt och regnigt väder. Kanske främst på sommaren, men även en klar vinterdag med svag vind kan uttrycket "vackert väder" användas. När det varit torrt länge och regn skulle behövas för växtlighetens skull bör uttrycket helt undvikas. Ungefär så är defintionen av "vackert väder" enligt SMHIs väderspråk, en skrift som används som rättesnöre inom meteorologkretsar. En mini-variant av väderspråket finns på SMHIs hemsida.

 
Vi på väderredaktionen följer i stort sett de riktlinjer som anges i väderspråket. Vackert väder kan alltså gott och väl användas, framför allt i midsommartider då vi är många, många i landet som vill slippa regn, moln och kyla. Vi försöker vidare att anpassa språket och väljer ord såsom de flesta av oss uppfattar vädret. Sol och värme anses av de allra flesta som positivt på sommaren. Men inte av alla, det vet vi, framför allt inte när det varit torrt en tid och regn skulle behövas. Vi (försöker) att inte använda "vackert väder" vid svår torka och stor risk för skogsbränder. Då hör du oss säkerligen prata om "chans till regn" i stället. För de flesta av våra tittare vill vid längre torka ha regn, även de mest soltokiga.

Vi meteorologer försöker vara så objektiva som möjligt, utan att gå till överdrift. Att prata om "vackert väder" anser vi vara fullt objektivt, eftersom uttrycket finns definierat. Vidare kan man alltid diskutera om vi exempelvis ska säga "risk för regn" eller "chans till regn". Oftast undviker vi att ta ställning, utan formulerar oss helt objektivt med uttryck såsom "det bildas regnskurar" eller liknande. Det är dock så att för de flesta svenskar är regn och skurar - i alla fall oftast - något negativt. Likaså är värme att föredra framför svalt på sommaren. Vi kan omöjligen vara alla till lags, varför vi ibland använder uttryck såsom svenskar i allmänhet pratar om vädret; "Risk för skurar", "solchanser" och liknande uttryck. Vår objektivitet får inte gå till överdrift, vi måste prata om vädret såsom alla gör. Men å andra sidan ska vi heller inte konsekvent vara för sol och värme och emot regn och kyla. Därför uttryck såsom "chans till regn" och "äntligen svalare" vid långvarig värme och torka.

Många av följande uttryck baserar sig på ett slags
"behaglighetsindex" av vädret, och definitionen är hämtad från SMHI:s väderspråk.

Snöstorm: Snöfall, kraftig blåst och mycket dålig sikt. Snödrivor blockerar en del vägar. Vinden behöver inte nå ända upp till äkta stormstyrka för att det ska kallas snöstorm.

Svinkallt: Det känns mycket kallt. Det kan dels betyda mycket låga temperaturer. Det kan också vara en mycket olycklig kombination av kraftig vind och i och för sig tämligen beskedliga temperaturer på termometern. Men vindavkylningen är mycket stor.

Oväder: Kraftig blåst tillsammans med regn eller snö

Ruskväder eller Busväder: Lite snällare än oväder, men knappast något man går ut it frivilligt.

Snålblåst: En kylande vind, men det är inte lika illa som när det är svinkallt.