Publicerad 7 mars 2005 - 14:26 Uppdaterad 20 juni 2006 - 11:05
Vid Haagtribunalen i Nederländerna åtalas misstänkta krigsförbrytare efter kriget i forna Jugoslavien. Efter press från EU har flera misstänkta frivilligt lämnat över sig - men domstolen har svårt att hinna med alla åtal. SVT:s reporter Claes JB Löfgren berättar historien bakom tribunalen.
Massgrav i östra Bosnien.Den internationella krigsförbrytardomstolen för Jugoslavien (ICTY) i Haag är en specialdomstol inom FN-systemet. Den kom till genom ett beslut i FN: säkerhetsråd i maj 1993. Beslutet togs under brinnande krig i Bosnien. Varje dag matades världen med bilder på skjutna barn, interneringsläger och utsvultna människor i belägrade städer. Säkerhetsrådet mål med domstolen var:
Att utdöma ansvar för övergreppen.
Att dokumentera vad som faktisk hänt. Liknande övergrepp mot civila under andra världskriget dokumenterades aldrig av oberoende historiker. Därför skapades en historisk mytologi om det egna folkets lidande som nu, under 1990-talet, kom att ursäkta de nya illdåden. Inför framtiden är det viktigt att alla är överens vad som faktiskt hänt. En gemensam historiesyn är nödvändig för att nå försoning mellan de tidigare fienderna.
Att skipa rättvisa för offren för krigsförbrytelserna.
Att etablera internationell rätt i världen. Krigsförbrytelser får aldrig bli enbart en nationell angelägenhet.
132 personer åtalas Nu, tolv år senare, finns en krigsförbrytardomstol i nederländska Haag med 1.238 anställda från 84 länder. Det finns öppna och hemliga åtal. Vissa åtal hemlighålls för att de misstänkta inte ska kunna fly undan rättvisan. Av de 153 kända åtalen har 21 lagts ner. Så här ser det ut för de övriga 132 personer som har åtalats eller ska åtalas:
51 sitter i häkte i Scheveningenfängelset utanför Haag.
14 är tillfälligt frigivna i väntan på rättegång.
17 är på fri fot, bland de mest kända är den förre bosnienserbiske presidenten Radovan Karadzic, den bosnienserbiske överbefälhavaren Ratko Mladic och den kroatiske generalen Ante Gotovina.
1 sitter i kroatiskt häkte.
1 är i Kosovo åtalad för trots mot domstol.
5 har frikänts.
17 avtjänar för närvarande straff, bland annat den bosnienserbiska republikens förre president Biljana Plavsic som sitter i det svenska kvinnofängelset Hinseberg.
12 har avtjänat sitt straff.
14 åtalade har avlidit innan dom avkunnats.
EU sätter press I början gick arbetet vid domstolen trögt. De åtalade var få och nästan bara vanliga fotsoldater. Men under andra häften av 90-talet började den NATO-ledda SFOR-styrkan i Bosnien på allvar att jaga högst uppsatta militärer och politiker. Och EU och USA ökade trycket på de nya regimerna i Serbien, Bosnien och Kroatien: inget samarbete med domstolen, inga krediter, förmånliga handelsavtal eller medlemsförhandlingar med EU.
Just det senare är orsaken till att den förre jugoslaviske generalstabschefen Momcilo Perisic i dag anländer till Haag - under det senaste halvåret har sex höga före detta jugoslaviska militärer frivilligt åkt till Haag. Kroatien skulle ha börjat samtal om EU-medlemskap den 17 mars, men eftersom generalen Ante Gotovina fortfarande är på fri fot har samtalen skjutits upp. Gotovina är misstänkt för krigsförbrytelser när kroaterna invaderade Krajina, en serbdominerad del av Kroatien, och 200.000 serber tvingades på flykten.
Flertalet åtalade är serber ICTY kritiseras ofta för att serberna dominerar bland de åtalade. Av de 134 personer vars åtal är kända är 103 serber, 19 kroater, nio bosniaker eller bosniska muslimer och tre albaner
År 2010 ska ICTY:s arbete vara avslutat. Men ICTY kommer inte att klara av att avsluta de rättegångar som återstår. Därför ska nu allt fler mål skickas tillbaka till domstolar i Serbien, Kroatien och Bosnien.
Sök genom att skriva in hela ord eller delar av ett ord. Genom att använda * kan en sökning på till exempel peppar* ge träffar på pepparkakor och pepparkvarn.
Det går också att söka på flera ord samtidigt. Då visas träffar på alla artiklar som innehåller något av orden.
SVT Play
