Storbritanniens premiärminister Tony Blair presenterade i fredags, 5 augusti, en hel uppsättning nya åtgärder för att bekämpa terrorismen. Blair gav samtidigt kritikerna rätt när han inte uteslöt att lagarna kommer att innebära vissa avsteg från den europeiska människorättskonventionen.

Bland annat ska det bli lättare utvisa eller utestänga personer som enligt de brittiska myndigheterna förespråkar och försvarar våldsmetoder i religionens namn, personer som har sammankopplats med terrorism ska automatiskt nekas asyl oavsett om asylskäl finns. Det införs skärpta krav för att få brittiskt medborgarskap, två muslimska organisationer förbjuds och det ska genom speciella skyddsavtal bli lättare att deportera utlänningar trots att det förekommer tortyr i mottagarlandet. Dessutom diskuteras polisens rätt att hålla terrormisstänkta frihetsberövade utan åtal en längre tid och uppförandet av en svartlista över muslimska predikanter som ska nekas inträde i landet. Men Storbritannien är långt ifrån ensamma.

Den 5 augusti trädde en ny lag i kraft i Norge som ger polisen utökade befogenheter. Polisen får numera gripa in i förväg för att förhindra misstänkta terrorattacken. Polisen kan efter domstolsbeslut få använda avlyssning i "förebyggande syfte" där misstanke finns om brott relaterade till terrorism. Norska regeringen har också beslutat att satsa 36,5 miljoner svenska kronor på att ge polisen nyare och modernare utrustning, samt utöka bemanningen.

I Danmark finns en utbredd oro för vad deltagandet i den USA-ledda koalitionen i kriget mot Irak kan få för framtida konsekvenser. Den danska regeringen har redan som en direkt följd av terrorhoten lovat fler poliser och förberett en snabb skärpning av den danska antiterrorlagen om läget skärps.

Spanien drabbades hårt av det blodiga terrrordådet 11 mars i fjol. Dessutom har Spanien inhemska ETA som då och då slår till med bombdåd. Spanien omfattas precis som alla EU-länder av det rambeslut som EU fattade redan på hösten 2001. Där enades man om en gemensam definition av terrorism och genomförde förändringar som bland annat underlättar utlämnandet av misstänkta medborgare länderna emellan.

Italien har trupp i Irak och fruktar därför att man kan komma att drabbas av terrordåd.
Italien har antagit nya lagar som innebär att det är enklare att hålla misstänkta fängslade, att avlyssna telefon och internet. Där kan nu också misstänkta förhöras utan att en advokat närvarar.
Dessutom har straffet för innehav av falska dokument höjts. Till det kan man dömas till upp till två års fängelse och nästan 20.000 kronor i böter om man med uppsåt döljer sitt ansikte på allmän plats. Det innebär att burka i praktiken förbjuds.

Den svenska terroristlag som trädde i kraft den 1 juli 2003 är också en tillämpning av det rambeslut som EU fattade 2001. Lagen prövades i Stockholms tingsrätt i maj i år mot två irakiska män som båda friades.

De flesta europeiska lagändringar har ursprunget i eller inspireras i alla fall av den amerikanska the Patriot act, den kontroverisella antiterrorlagstiftning som infördes snabbt efter terrorattentaten i USA 2001.
Trots att den omstridda amerikanska lagen lanserades som tillfällig så permanentades den ändå - precis som kritikerna befarade - av den amerikanska senaten för bara en dryg vecka sedan för att kunna omprövas igen tidigast om 4 år.