Hedersmord - en fråga om makt
|
|
Publicerad 15 september 2005 - 17:46
Uppdaterad 20 juni 2006 - 09:59
|
Flera hundra kvinnor dödas varje år av släktingar med motiveringen att de dragit vanära över familjen genom sitt sätt att leva. Sedvänjan är vanligast i Mellanöstern och Centralasien, men förekommer även i Europa och Latinamerika. I Pakistan dödas minst 300 kvinnor om året, enligt landets människorättskommission. I Sverige anses åtminstone något mordfall per år ha hedersrelaterad bakgrund, men siffrorna är osäkra. De mest uppmärksammade fallen är morden på Fadime Sahindal 2002 och på Pela Atroshi 1999. 
Morden kallas för hedersmord - men egentligen handlar det om makt. Mannens makt. Hedersmord innebär mord på en kvinna, utfört av hennes far, bror, make eller annan manlig släkting, vanligtvis för att hon haft en påstådd eller verklig sexuell relation innan hon ingått äktenskap eller utanför äktenskapet. Återupprätta äran Även andra "opassande" beteenden kan dra skam och vanära över familjen, och i förlängningen över hela samhället. Kvinnor mördas för att de gift sig med män de själva valt, för att de vägrat ingå tvångsgifte, för att de skilt sig från män som misshandlat dem, för att de flirtat, visat brist på lydnad eller för att de "tillåtit sig själva" att bli våldtagna Skälet anges alltså vara att återupprätta familjens eller släktens heder. Detta sker genom att man dödar den som visat illojalitet mot den egna gruppen och dess ledare eller begått brott mot familjens och samhällets normer och därigenom skadat familjens anseende. Familjen och dess ledare utsätts då för förakt och hån från andra inom samma nätverk eller sociala miljö. Ses som berättigat Till skillnad från annat våld mot kvinnor hänvisar förövaren till att hederstänkandet är en del av hans kultur eller tradition. Utomstående kan också trycka på för att familjen ska ingripa mot flickan eller kvinnan. Mordet ses som en rättvis och berättigad handling. En man som begår ett hedersmord försvarar inte bara sin egen heder utan även moralen i samhället. Hedersmord förekommer i patriarkala samhällen med sexuella normer som utgår från att kvinnornas sexualitet hålls under kontroll av familjens män. Religionens roll är omdiskuterad - morden begås både av kristna och muslimer, men är vanligast på landsbygden i muslimska länder.
Lindrigare domar Äktenskap i sådana miljöer ingås ofta i släktens intresse, för att stärka familjen och dess allianser, och om kvinnan då avvisar släktens val och hävdar egen rätt att välja make, eller anses bete sig så att det bryter mot den sexuella normen, markeras avståndstagande från henne, och familjens överhuvud och manliga medlemmar kan döda henne för att återställa familjens anseende. I en del länder har mord följts av lindrigare domar, då det har ansetts gälla familjens heder. Seden bekämpas i dag av enskilda och grupper (i t.ex. Turkiet, Jordanien och Pakistan), vilka menar att den strider mot såväl religiös som mänsklig norm. Hedersbegreppet Hedersbegreppet baseras på idén om att mannens heder är beroende av de andra familjemedlemmarnas uppförande och beteende. Särskilt viktig för - och direkt kopplad till mannens och familjens heder är de kvinnliga familjemedlemmarnas kyskhet. Kvinnornas kyskhet utgör gränsen mellan heder och skam och kvinnorna är med andra ord bärare av männens, familjens och hela släktens heder. Hedersetiken grundas på föreställningen om att kvinnan har ett ansvar för att försvara hedern samtidigt som hon inte själv är kapabel att värna om sin kyskhet. Kvinnans könsliv upphör därmed att vara hennes privata angelägenhet och hålls under sträng övervakning.
Ofta karaktäriseras så kallade hederskulturer av varierande grader av könssegregation och kvinnokontroll. Det tar sig bland annat uttryck i att kvinnans rörelsefrihet begränsas till den så kallade privata sfären. Den sociala kontrollen utförs av såväl kvinnor som män, både inom och utanför familjen. Källor: Amnesty, Nationalencyklopedin, regeringen.se, svt.se/nyheter 
|