Frysningen av sverigesomaliers tillgångar
Själva sakfrågan prövas inte
|
|
Publicerad 21 september 2005 - 14:24
Uppdaterad 20 juni 2006 - 09:29
|
Efter terrorattackerna den 11 september 2001 gjorde USA upp en lista över organisationer och personer, som misstänks stödja och finansiera terroristverksamhet. Den listan låg sedan till grund för beslut i FN:s säkerhetsråd (i resolution 1373) om terroristbekämpning, där frysning av ekonomiska tillgångar var en viktig del.
Avhör mål som rör enskilda |
Förstainstansrätten inrättades 1989 för att avlasta EG-domstolen i mål som rör enskilda och företag. Den behandlar mål mellan EU:s institutioner och fysiska eller juridiska personer, till exempel konkurrensärenden och krav på skadestånd mot EU. Genom Nicefördraget har även Förstainstansrätten fått möjlighet att lämna förhandsavgöranden till nationella domstolar enligt föreskrifter i EG-domstolens stadga. Domar i Förstainstansrätten kan överklagas till EG-domstolen. Vid Förstainstansrätten arbetar minst en domare från varje medlemsland. Liksom själva EG-domstolen har den sitt säte i Luxemburg. Listan inskränkte sig inte till sådana som direkt misstänktes för terrorism, utan även sådana personer eller institutioner som, enligt USA:s bedömning, ansågs bidra till att finansiera terroristisk verksamhet. Det var så de tre sverigesomalierna hamnade på listan. Säkerhetsrådet uppmanade alla medlemsstater att frysa tillgångarna för dem som upptogs på listan. I november 2001 beslutade EU att göra detta till EU-lag. Insamling på listan De tre sverigesomalier, Abdirisak Aden, Abdi Abdulaziz Ali och Ahmed Ali Yussuf, hamnade på listan på grund av sin verksamhet i föreningen al-Barakaat i Spånga i nordvästra Stockholm, som är ett finansiellt nätverk och informell bank i den muslimska världen. Enligt dem själva sysslar organisationen med att bistå somalier i utlandet med att skicka pengar till hemlandet, medan USA hävdar att pengarna används till att finansiera terrorverksamhet. Två av dem, Abdirisak Aden, Abdi Abdulaziz Ali, avfördes på begäran av den svenska regeringen från listan 2002, medan Ali Yussuf kvarstod. Underlaget prövas inte Ett av problemen i sammanhanget är att själva underlaget för beslutet aldrig granskats i domstol. Ingen vet alltså om al-Barakaat verkligen använts till att finansiera terrorism, eller om det är en helt oskyldig bankverksamhet- eller om kanske organisationen i en del fall utnyttjats av terrorister. Det är dock inte den frågan som EG domstolens s.k. Förstainstansrätt nu granskat. Domstolen har bara besvarat frågan om EU:s beslut att införliva FN:s säkerhetsråds beslut var lagligt. Och alltså kommit fram till att det var det. Avvisas av domstolen Invändningarna mot frysbeslutet är att EU:s lagar inte medger ekonomiska sanktioner mot enskilda EU-medborgare. Dessutom har de utpekade inte fått anklagelserna prövade i domstol. De har inte ens fått veta hur bevisen ser ut, vilket strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Detta avvisar nu domstolen med ett resonemang i två led. För det första menar domstolen att den själv inte har någon anledning att höra de berörda, eftersom man endast behandlat frågan om EU:s tillämpning av FN-beslutet; vilka personer som därvid berörs saknar betydelse. I fråga om beslut i FN:s sanktionskommitté säger domstolen endast att den inte anser att de berörda har rätt att själva höras, om FN:s säkerhetsråd "anser att det föreligger hinder mot att så sker, av skäl som är hänförliga till världssamfundets säkerhet" Utanför domstolens område I fråga om rätten för EU att alls införa sanktioner mot egna medborgarna för domstolen ett resonemang som innebär att EU-institutionerna har samma skyldighet som de enskilda medlemsländerna att följa FN-beslut. Därmed blir det inte möjligt för domstolen att ta ställning till själva listan och beslutet om frysning - dessa beslut har fattats av FN-organ som ligger utanför EG-domstolarna beslutsområde. Allt domstolen har att ta ställning till är om beslutet att införa listan i EU-lagstiftningen var förenligt med EG-rätten. Och det anser man alltså att det var. Källor: EU-domstolen, riksdagens EU-upplysning, TT, svt.se/nyheter m fl |