Många frågor kring apatiska barn
|
|
Publicerad 22 november 2005 - 16:42
Uppdaterad 20 juni 2006 - 09:27
|
Nyheten att Migrationsverket polisanmält ett tiotal fall av vanvård av apatiska barn har väckt stor uppmärksamhet. Men den väcker också flera frågor.
Chat om de apatiska barnen! |
Socialstyrelsens generaldirektör Kjell Asplund chattade med tittarna om synen på de apatiska barnen och hanteringen av dem.
Flera chattar har under året hållits om de apatiska barnen.
Här kan du läsa dem igen
Först ska klargöras att fallen, sammanlagt 13 stycken i Stockholmsområdet, faktiskt inte polisanmälts utan "överlämnats för utredning". Det handlar alltså inte om att Migrationsverkets handläggare begivit sig till polisstationerna och lämnat in anmälningar. I stället har man vänt sig till Rikskriminalen med materialet, och på rikskrim utreder man om fallen ska föras vidare. Ännu har inget av fallen lett till att förundersökning formellt inletts, enligt vad Aktuellt erfar. Tretton fall Det handlar alltså om totalt tretton fall i Stockholmsområdet. På Migrationsverket har man ännu ingen klar bild av om några andra fall finns i Sverige. I dag har man därför beslutat att skicka ut e-post till sina enheter ute i landet för att ta reda på om polisanmälningar om liknande fall gjorts även på andra håll. En central fråga är givetis hur välgrundade anklagelserna är. Varken hos Migrationsverket eller polisen går det att få uttömmande svar på denna fråga i dag. Några av de anklagelser Migrationsverket presenterat gäller allvarliga brott. Advokater påpekar för SVT att exempelvis människorov normalt ger så långa fängelsestraff att det är skäl för häktning. Några häktningsförhandlingar har emellertid inte ägt rum. Det råder vidare oklarhet om hur långt ärendena avancerat. Migrationsverket hävdar att förundersökning har inletts i de 13 anmälda fallen, något som polisen förnekar. Gemensam nämnare En annan fråga som tills vidare saknar svar är vad dessa fall har gemensamt, utöver att de rör vanvård av asylsökande barn. De anklagelser som Migrationsverket har framfört gäller mycket skilda ting. I ett fall ska föräldrarna ha hällt ut näringslösning avsedd för deras barn. I minst två fall talas om att barn förts till sjukhusmed misstänkta förgiftningssymptom. Det har inte gått att få fram uppgifter om att utredningen visat att barnen faktiskt har förgiftats eller av vem. I övrigt handlar anklagelserna om sexuella övergrepp och människorov. Nära sammanhängande är en annan fråga: om dessa brott begåtts av barnens föräldrar, har de begåtts i syfte att öka asylchanserna? Enligt Svenska Dagbladet är detta vad Migrationsverket misstänker; ansvariga på verket vill inte diskutera frågan närmare med SVT men bekräftar att tidningens uppgifter stämmer. Ingen kännedom Olav Bengtsson, chef för barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm, säger att den typen av vanvård som nu anmälts aldrig kommit till hans kännedom. Han beskriver dock hur asylsökande föräldrar kan hamna i mycket svåra situationer; där ett barns dåliga hälsa kan vara det enda som uppfyller de humanitära skäl som krävs för att en familj ska få stanna.
-De som kommer till Sverige vill att det ska gå bra för deras barn, det är en av anledningarna att komma hit. Den enormt svåra situationen är att om ett barn mår dåligt så kan det möjligen vara så att man uppfyller de humanitära kraven, säger Bengtsson till TT. Läkaren Göran Bodegård, som själv behandlat ett 30-tal apatiska barn, är skeptisk till att föräldrar medvetet skulle ha vanvårdat sina barn. -Barnmisshandel har funnits i alla tider, i olika kulturer, och jag tror att det är väldigt viktigt att konstatera att det kanske kunde vara så att även asylsökande föräldrar kunde misshandla sina barn. Man ska inte blanda ihop de här två sakerna, säger han till SVT. En annan diskussion I skuggan av debatten kring Migrationsverkets initiativ pågår en annan diskussion kring de asylsökande barnen. Det gäller ett s.k. meddelandeblad som Socialstyrelsen gav ut för tre veckor sedan. Där varnar man för uttryckligen för manipulering. Så här skriver Socialstyrelsen: "Flera som har erfarenhet av vård av asylsökande barn med uppgivenhetssymtom har mött exempel på att tillståndet varit av manipulerande karaktär. Även om det inte råder enighet om hur vanligt ett manipulerande beteende är, är det viktigt att de som har ansvar för insatser för och vård av asylsökande barn alltid beaktar denna möjlighet." Detta har väckt upprörda känslor, inte minst hos Barnläkarföreningen, som engagerat sig i frågan om de apatiska barnen. Föreningen skrev nyligen ett brev till Socialstyrelsen där man kallar formuleringen "mycket märklig och djupt kränkande", och kräver att meddelandebladet skrivs om. Bladet går ut till alla inom kommuner och landsting som fattar beslut om de apatiska barnen, till alla chefer inom primärvård, barn-, ungdoms- och vuxenpsykiatri samt barnmedicin. Det går också ut till alla chefer inom skolhälsovård och socialtjänstens individ- och famljeomsorg.
Flera olika ord och uttryck används om de berörda barnen: asylsökande barn med apati, asylsökande barn med uppgivenhetssymtom, depressiv devitalisering, genomgripande vägran-syndrom. Socialstyrelsen rekommenderar i sitt meddelandeblad benämningen "Uppgivenhetssymtom hos asylsökande barn", men det vanligaste uttrycket är "apatiska flyktingbarn". |