Omstritt belöningssystem redan i bruk

Publicerad 28 november 2005 - 17:35 Uppdaterad 20 juni 2006 - 09:26

Frågan om ett belöningssystem inom kriminalvården väcker debatt. I förslaget till ny kriminallag, som lades i somras, är införandet av ett sådant belöningssystem en central punkt - men många remissinstanser är kritiska. Aktuellt har besökt Kirsebergsanstalten i Malmö, där ett liknande system redan tillämpas.

Lars-Göran Nilsson som sitter inne för narkotikabrott har en av de åtta platser som finns på den så kallade behandlingsavdelningen. Det är högsta steget i det förmånssystem som Kirsebergsanstalten nu provat sen i februari på enheten för missbrukare.
Den som sköter sig flyttas upp - den som missköter sig flyttas ner.

Motsatser
På behandlingsavdelningen är rummen stora och förhållandevis ombonade. De intagna får ha fler personliga tillhörigheter och göra en del bevakade utflykter.

Motsatsen är avdelningen A5 som ligger tätt intill isoleringen. Här hamnar de som inget vill, varken jobba eller plugga, de som missköter sig och vägrar lämna urinprov.

Den första nivån i systemet kallas A1. Den erbjuder ett "grundutbud" och där det råder arbetsplikt. De intagna där har inte särskilt många förmåner.

Sköter man sig och visar vilja till förändring kommer man till A4, med större celler, mer pengar, eget gym och möjlighet att delta i programverksamhet. Sista steget är behandlingsavdelningen som Lars- Göran är på.

Ny kriminallag
Belöningssystemet liknar det förslag till förmånssystem som finns i den nya kriminallag som håller på att utarbetas, även om det inte är helt identiskt.

Lagförslaget presenterades i somras efter flera års utredande.
Det innehåller följande huvudpunkter:

- En individuell verkställighetsplan ska upprättas för samtliga som har dömts till en kriminalvårdspåföljd.

- Ett förmånssystem som bl.a. innebär bl.a. att om den intagne följer verkställighetsplanen och i övrigt är skötsam ska han eller hon tilldelas särskilda förmåner genom uppflyttning till en förhöjd nivå i förmånssystemet.

- Den intagnes utslussning till samhället ska vara kopplad till förmånssystemet.

- Den villkorliga frigivningen föreslås också bli beroende av hur man sköter sig. Dömda som grovt misskött sig under verkställigheten ska efter en särskild prövning kunna få avtjäna hela den utdömda strafftiden i anstalt.

Kritiska remissinstanser
Flera tunga remissinstanser har varit kritiska mot utredningens förslag. Kritiken följer huvudsakligen två linjer: dels betraktar man belöningssystem i sig som en tillbakagång till äldre tiders syn på kriminalvård, dels pekar man på konkreta risker, som att systemet kan skapa konflikter mellan intagna, leda till misstänksamhet och öppna för manipulation. Utdrag ur remissvaren.

Invändningarna mot förmånssystemet handlar också om att det är för många intagna i dag för att det praktiskt ska gå att genomföra och att det bygger på att den intagne vistas lång tid på anstalten.
En annan invändning är att det är kränkande- en återgång till disciplin i 1800-talstappning.

Såväl Lars-Göran Nilsson som kriminalvårdsinspektör Catharina Lilja är dock positiva till systemet.
-Det finns ju bestraffning inom systemet, så varför ska det inte finnas belöning också, säger Lars-Göran.

Avvisar

Catharina Lilja Och Catharina Lilja avvisar tanken på att systemet skulle vara kränkande.
-Om det hade handlat om att man införde disciplinära bestraffningar kunde man säga att det var kränkande, men det är ju inte det som det är tal om, utan man utgår från den kriminalvård som vi har i dag, och lägger till belöningar, då kan jag inte se att man "återgår till något 1800-talssystem". Man tillför saker, man tar inte bort saker.

Men Lars-Göran som suttit på fler anstalter ser ändå vissa bekymmer.
-För folk som inte förstår systemet alls, utlänningar som inte kan svenska, dom vet inte hur dom ska ta för sig.
Och på stora riksanstalter, dom vet inte i vilken ände som ska börja.

• Tweet