Lång kamp för att få Mladic inför rätta
|
|
Publicerad 22 februari 2006 - 17:10
Uppdaterad 19 juni 2006 - 13:09
|
Under årens lopp har det många gånger påståtts att de serbiska myndigheterna varit nära att gripa bosnienserbernas förre befälhavare Ratko Mladic, eller att ett gripande kunde väntas när som helst. Men hittills har uppgifterna alltid visat sig vara falska.
• Född den 12 mars 1942 i staden Kalinovik söder om Sarajevo. • När Jugoslavien började lösas upp blev han 1991 utsedd att leda arméns nionde förband mot de kroatiska styrkorna vid Knin. • 1992 blev han befälhavare för den då nybildade bosniensenserbiska armén. • Efter krigsslutet 1995 åtalades han av FN och har sedan dess hållit sig gömd. Den serbiska regeringen har försökt hålla sig på god fot med både den inhemska opinionen, där många fortfarande stöder Mladic, och med FN och EU som krävt att Mladic ska lämnas ut. 
Carla Del Ponte
-Det är en förlolämpning mot offren och en källa till skam för det internationella samfundet och för myndigheterna i regionen, har FN-åklagaren Carla Del Ponte sagt om att Mladic lyckats hålla sig undan så länge.
Den senaste tiden har den serbiska regeringen stått under ökad press, eftersom EU:s utvidgningskommissionär Olli Rehn nästa vecka ska lägga fram en rapport om Serbiens samarbetsvilja med FN-tribunalen. Rapporten blir avgörande för om samtalen om eventuella medlemskapsförhandlingar kan fortsätta. Massakern i Srebrenica Mladic och bosnienserbernas förre president Radovan Karadzic hålls ytterst ansvariga för de övergrepp som begicks av den bosnienserbiska sidan under inbördeskriget 1992-1995. Det mest kända exemplet är massakern på cirka 8.000 bosniska pojkar och män i staden Srebrenica i juli 1995. Det har beskrivits som det värsta krigsbrottet i Europa sedan Andra världskriget. Tiotusentals människor hade sökt sig till den regeringskontrollerade enklaven i östra Bosnien, där de också lovades FN-skydd mot de serbiska trupperna. Men då den bosnienserbiska armén inledde en offensiv i juli 1995 valde FN-trupperna i staden att retirera sedan de nekats flygunderstöd från FN-kommandot i Bosnien. Kvinnor och barn deporterades och utsattes för omfattande övergrepp. Pojkar och män upp till 77 år skiljdes ut, och många av dem mördades. Flera av massmorden filmades av Mladics egna trupper. Filmerna visades i serbisk tv i fjol, och kan ha bidragit till att vända opinionen så att ett gripande av Mladic ryckt närmare. Åtalad för folkmord Mladic anses också ha varit hjärnan bakom belägringen av Sarajevo, som pågick i fyra år och krävde över 10.000 dödsoffer. 
Foto: Pressens Bild
Han åtalades 1995 av FN för två fall av folkmord, sju fall av brott mot mänskligheten och sex fall av krigsbrott, bland annat mord, terror mot civila och gisslantagning.
Även Karadzic är fortfarande på fri fot, medan 15 andra krigsbrottsmisstänkta frivilligt överlämnat sig till FN-tribunalen i Haag sedan Vojislav Kostunica blev regeringschef för knappt två år sedan. Hållit sig gömd Ratko Mladic har hållit sig undan myndigheterna ända sedan krigsslutet 1995. Under de första åren levde han helt öppet i Belgrad, men sedan 2001, då den förre presidenten Slobodan Milosevic greps, har han hållit sig gömd. Det har antagits att han hållit sig gömd i Serbien med hjälp av militären. Myndigheterna i Belgrad har dock envist förnekat någon som helst kännedom om var han befunnit sig. I juni 2005 rapporterade tidningen The Times att Mladic hade begärt fem miljoner dollar till sin familj och sina livvakter i utbyte mot att han överlämnade sig till Haag. I går kom återigen uppgifter om att Mladic förhandlade om att överlämna sig, alternativt att han redan hade gripits. Uppgifterna dementerades dock av den serbiska regeringen. Karin Holmertz Källor: TT, BBC, FN, Nationalencyklopedin
Efterlysta av FN-tribunalen |
Av 161 misstänkta som åtalats vid FN:s krigsförbrytartribunal för det forna Jugoslavien (ICTY) är sex ännu på fri fot: • Radovan Karadzic: Bosnienserbernas president. Åtalad för bland annat folkmord. En av hjärnorna bakom den etniska rensningen. • Ratko Mladic: Bosnienserbisk överbefälhavare. Se ovan. • Goran Hadzic: President i den republik som serber utropade i enklaven Krajina i Kroatien. Åtalad bl.a för massakern i Vukovar 1991. • Stojan Zupljanin: Ingick i ledningen för ett serbkontrollerat område i Krajina. Anklagelserna rör bland annat koncentrationslägret i Prijedor. • Vlastimir Djordjevic: Serbisk general anklagad för krigsbrott i Kosovo. • Zdavro Tolimir: Bosnienserbisk general, åtalad för krigsbrott i Srebrenica. TT |