Segdragen debatt om hemlig avlyssning
|
|
Publicerad 9 mars 2006 - 14:58
Uppdaterad 19 juni 2006 - 12:27
|
Ända sedan 80-talet har integritet och brottsbekämpning vägts mot varandra i debatten om buggning. Bland annat har två justitieministrar försökt lägga fram förslag men stoppats av Lagrådet. Den sittande justitieministern Thomas Bodström vill tillåta poliser att med våld och i hemlighet ta sig in i bostäder där en misstänkt brottsling antingen bor eller kan tänkas befinna sig och placera ut mikrofoner för avlyssning. Metoden ska bli tillåten för brott som har ett straffvärde på minst fyra års fängelse. Motsvarande idéer har stötts och blötts av olika regeringar de senaste två decennierna. Diskussionerna om en lagstiftning som reglerar buggning började i kölvattnet efter den så kallade Ebbe Carlsson-affären som skakade regeringen 1988. Bokförläggaren Ebbe Carlsson hade med justitieminister Anna-Greta Leijons goda minne utrett PKK:s inblandning i mordet på Olof Palme bland annat genom att använda sig av hemlig avlyssning. Den så kallade Säpokommittén tillsattes och kom med ett slutbetänkande 1990 där polisen förespråkade en lag som tillåter buggning. Men frågan var så känslig att regeringen inte förmådde att lägga fram ett förslag inför valet 1991. De borgerliga har svängt i frågan
Inte heller efter regeringsskiftet fanns det någon större entusiasm för frågan. Bland annat var justitieminister Gun Hellsvik (m) kritisk till metoderna av integritetsskäl. Men när de borgerliga partierna kom i opposition svängde de i frågan för att generellt anta en mer positiv hållning. Buggningens vara eller icke vara aktualiseras åter 1995 när socialdemokraterna var tillbaka i Rosenbad. Justitieminister Laila Freivalds försökte lägga fram en proposition om buggning och en färdig utredning gick ut på remiss 1998. I samband med detta fick regeringen massiv kritik av bl.a. Advokatsamfundet och Justitieombudsmannen. Trots detta gick Freivalds vidare med ett lagförslag till Lagrådet år 2000, men där fick hon bakläxa. Bland annat gick kritiken ut på att det saknades reglering av så kallad överskottsinformation, det vill säga sådan information som rör annan brottslighet än vad den aktuella avlyssningen avser. Bodström började om på nytt
När Thomas Bodström tillträdde som justitieminister i oktober 2000 var han inte sen med att återuppta arbetet med ett lagförslag om buggning. Strax innan jul tillsatte han en ny utredning om hemlig avlyssning. Tanken är att buggningen ska användas för att bekämpa de allvarligaste brotten som mord, grovt narkotikabrott och människohandel. Polisen har länge lyft fram de nya metoderna som en förutsättning för att lyckas med brottsbekämpningen, men kritikerna är också många. Bland annat är regeringens samarbetspartier vänstern och miljöpartiet kritiska och vill att integritetsfrågorna ska utredas ordentligt innan. I början av året underkändes förslaget av Lagrådet. Även denna gång handlade kritiken om riskerna för missbruk av överskottsinformation. Teresia Dunér Källor: TT, DN mfl |
SVT Play
