Asyllag slår hårt mot ensamma sökande

Publicerad 21 juli 2006 - 20:23 Uppdaterad 21 juli 2006 - 21:39

En lag som kom till alldeles för snabbt och som inte är nog genomarbetad. Migrationsverkets personal som går på enklast möjliga kriterier. Det är ett par av de orsaker som ligger bakom att tusentals asylsökande fått och får avslag, enligt Bo Johansson, jurist på Rådgivningsbyrån för asylsökande.

Generellt är det barn och barnfamiljer som varit i Sverige länge och har tillräckligt gamla barn som får uppehållstillstånd, samt de från länder där möjligheten att verkställa en utvisning är svår, som till exempel Afghanistan eller Indien. Övriga, ensamstående eller par utan barn får inte stanna. Så ser det ut i praktiken enligt Rådgivningsbyrån för asylsökande.

Det är framförallt ensamstående som drabbas. Cirka 49 procent av de ensamma männen och cirka 48 procent av de ensamstående kvinnorna har fått avslag, blivit avskrivna, lämnade utan åtgärd eller fått sina ärenden avvisade. Motsvarande siffra för makar med barn är 25 procent.

I förarbetet till lagtexten framgår att man vill ha en bredare tolkning av vem som ska kunna få asyl. Det var även attityden i det politiska initiativet från vänsterpartiet och miljöpartiet. Istället har den tillfälliga asyllagen tolkats striktare, än både den gamla och den nya asyllagen, enligt Bo Johansson.

Det är svårt att entydigt säga varför, anser han, men antyder att både lagtexten och förarbetet kunde ha varit mer genomarbetade och tydliga i sina formuleringar. Men det skulle gå fort och det var många ärenden skulle gås i genom, runt 30.000 på mindre än ett halvår.

Lagrådet kritiskt
Den 20 oktober 2005 sammanträdde Lagrådet angående den tillfälliga asyllag som skulle gälla mellan att den gamla från 1989 gick ut i början av november samma år och den nya trädde i kraft den 31 mars 2006. Lagrådets betyg: icke godkänt. Ändå trädde lagen i kraft knappt en månad senare.

Anledningarna till att Lagrådet inte godkänner texten är många, bland annat bygger förslaget på ett utkast till lagrådsremiss som utarbetats i utrikesdepartementet men som överhuvudtaget aldrig kom till Lagrådet. UD skickade utkastet till olika myndigheter och domstolar som fick dagen på sig att gå igenom det innan det var dags för utvärdering på UD.

Lagrådet som granskat anteckningar från mötet mellan myndigheter, domstolar och UD konstaterar att de inblandade inte tyckte att de haft tid att analysera eller bedöma lagförslaget på ett tillfredställande sätt.

Analys saknas
Enligt regeringsformen måste berörda myndigheter granska och yttra sig om lagförslag innan ärendet tas upp i riksdagen. Lagrådet anser att även om man skickat ut förslaget på remiss till myndigheterna så fick de inte tillräckligt med dit på sig för att meningsfullt behandla ärendet.

Att den tiden ges är viktig anser lagrådet, eftersom "utlänningslagstiftningen är ett förhållandevis komplicerat rättsområde". Lagrådet påpekar vidare att det lätt kan uppstå problem med tolkning och tillämpning. Kort och gott saknas den analys av den tillfälliga lagen som behövs för att den ska kunna tillämpas på ett enhetligt och rättssäkert sätt.

Luddiga begrepp
Att lagen som skulle ge asylsökande en andra chans i stor utsträckning kommit att tolkas striktare kan bero på att det finns utrymme för det i lagtexten. Enligt lagrådet saknas tydlig ledning på vissa områden. Tydligast formulerat är de avsnitt som berör familjer med barn som varit i Sverige en viss tid. Därför får också många av dem stanna.

Migrationverket menar att riksdagen genom lagen pekat ut vissa grupper som ska få tillstånd att stanna. -Det innebär att andra inte får tillstånd. Att de tycker att det är orättvist förstår jag, säger Lars-Gunnar Lundh, överdirektör på Migrationsverket.

"Annars humanitärt angelägna omständigheter" är det begrepp i den tillfälliga asyllagen som är mest svårtolkat. Meningen är att lagen genom denna formulering ska bli generösare än den tidigare lagen. Istället tycks man strunta i det eftersom det är så otydligt vad som är "annars humanitärt angelägna omständigheter".

Lagrådet efterlyste en tydligare ledning, Bo Johansson bekräftar att bristen på tydliga definitioner verkar ha lett till att man inte gör djupare analyser av enskilda falls "annars humanitärt angelägna omständigheter". -Sådant som fordrar avvägning, balansering, djupare utredning, som till exempel sjukdomsförlopp eller möjligheter till vård i hemlandet, tycks man bortse i från, säger han till Aktuellt.

Lagen ger dessutom all makt till Migrationsverket. Får man nej på sin ansökan finns det ingen chans att överklaga, migrationsverket är enda och sista instans.

• Tweet