Så kan hotade personer skyddas

SVT Nyheter fördjupning
Publicerad 28 september 2006 - 17:25
Uppdaterad 28 september 2006 - 21:50

Den nya förordning om personskydd som infördes den 1 juli i år anger att polisen bland annat ska bedriva särskilt personsäkerhetsarbete. Flera polismyndigheter har under åren arbetat fram rutiner för att skydda hotade personer, och nu pågår arbetet med att ta fram en nationell handlingsplan så att alla myndigheter arbetar på samma sätt.

Syftet är huvudsakligen att skydda vittnen och uppgiftslämnare i samband med grov brottslighet. För att omfattas av personsäkerhetsarbetet måste man vara i behov av permanent omplacering.

Ekonomisk ersättning
Den som har blivit hotad ska vända sig till sin lokala polismyndighet, som sedan kontaktar en personsäkerhetsenhet. En del ärenden hanteras på lokal nivå medan andra sköts på nationell nivå. Rikskriminalpolisen har en samordnande funktion i samtliga fall.

Den som omfattas av det särskilda personsäkerhetsarbetet har också möjlighet att få en engångsersättning från staten för att kunna bygga upp ett nytt liv på en annan ort. Ekonomisk kompensation ska också kunna utgå för bl.a. förlorad arbetsinkomst under den tid personen är skyddad. Engångsbeloppet kan max uppgå till tio basbeloppp, i år 397.000 kronor. Ersättningen är dock skattepliktig.

De personer som famför allt omfattas av programmet för vittnesskydd är vittnen till gängrelaterad brottslighet, kvinnor som tagits till Sverige i samband med människohandel, anställda inom rättsväsendet och polisens tipsare.

Närstående till en hotad person kan också omfattas, liksom i vissa fall även journalister, politiker och offer för hedersrelaterade brott.

Fakta: Skyddsåtgärder

Det finns i dag flera metoder för att skydda personer som utsätts för hot. Några exempel följer nedan.

Sekretessmarkering
Skattemyndigheten kan vid personförföljelse neka att lämna ut folkbokföringsuppgifter på grund av sekretess. För att få en varningssignal när uppgifter inte ska lämnas ut kan Skattemyndigheten föra in en så kallad spärrmarkering i registret. Markeringen förs över till andra myndigheters register, till exempel Försäkringskassan och Bil- och körkortsregistret.

Kvarskrivning
Den hotades verkliga adress framgår inte i folkbokföringsregistret. I stället anges adressen till skattekontoret på den gamla bokföringsorten.

Trygghetspaket
För en del personer är hotbilden så allvarlig att fysiska skyddsåtgärder behövs. Personen kan då få tillgång till en larmväska, ett så kallat trygghetspaket. Väskan innehåller en mobiltelefon, ett överfallslarm och en telefonsvarare.

Livvaktsskydd
I vissa fall kan polismyndigheten besluta om att ge den hotade personen skydd av livvakter.

Fingerade personuppgifter
Vid särskilt allvarliga hot kan det tillåtas att den hotade personen använder fingerade personuppgifter. Begäran görs hos Rikspolisstyrelsen, och tingsrätten beslutar om medgivande.

Polismyndigheten, Rikspolisstyrelsen

Gustav Dahlin
Källor: Rikspolisstyrelsen, Tidningen Svensk Polis, Justitiedepartementet

Sök bland fördjupningarna

Sök genom att skriva in hela ord eller delar av ett ord. Genom att använda * kan en sökning på till exempel peppar* ge träffar på pepparkakor och pepparkvarn. Det går också att söka på flera ord samtidigt. Då visas träffar på alla artiklar som innehåller något av orden.
Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.