|
|
Två bosniska kvinnor utanför domstolen i Haag.
Foto:Scanpix
|
"Serbiska staten inte ansvarig för folkmord"
Ett mycket komplicerat domslut
|
|
Publicerad 26 februari 2007 - 17:04
Uppdaterad 26 februari 2007 - 20:09
|
Drygt ett år efter det att strider bröt ut mellan olika folkgrupper i Bosnien, anmälde bosniska staten republiken Serbien-Montenegro för folkmord. I domslutet som kom i dag, drygt 14 år senare frikänns Serbien från anklagelserna, samtidigt som Haagdomstolen menar att det i alla fall vid ett tillfälle faktiskt begicks folkmord under kriget. Samma dag som Bosnien-Hercegovina förklarade sig självständigt från Jugoslavien, den 5 april 1992, bröt strider ut mellan olika folkgrupper i landet. Bosniska muslimer och kroater som ville klippa banden med Belgrad mötte hårt motstånd från bosniska serber. Motsättningarna trappades upp till ett blodigt inbördeskrig som pågick i över tre år och där minst 100.000 människor miste livet. Nederländska Haag, i dag, nästan 15 år senare: Inför en fullspäckad sal med åhörare och journalister, läser domstolspresidenten Rosalyn Higgins upp Haagdomstolens dom mot Serbien, för landets agerande under kriget 1992-95. Utanför rättssalen står demonstranter och håller upp bilder på släktingar och vänner som dödades under kriget. Domen är omfattande och domstolen redovisar hur de resonerat inför varje åtalspunkt. Det tar nästan tre timmar att läsa upp det åtta sidor långa utslaget. Facit: Domstolen friar serbiska staten på de allvarligaste åtalspunkterna. "Kan inte dömas av Haagdomstolen" Serbien grundade sitt försvar på att Haagdomstolen enbart har jurisdiktion över FN-stater, men under den tidsperioden som anmälningen gäller var Serbien (dåvarande Jugoslavien) inte medlem i FN, vilket gör att de inte kan dömas av domstolen. Det argumentet köptes inte av Haagdomstolen, utan att den egentligen angav allt för konkreta skäl. Även på övriga punkter kan domstolens avgöranden verka lite komplicerade och svåra att förstå. Bland de viktigaste åtalspunkterna mot staten Serbien fanns folkmord, konspiration att begå folkmord, medverkan till folkmord och försumlighet med att förhindra folkmord. På de tre förstnämnda punkterna anser Haagdomstolen att serbiska staten är oskyldig. Domstolen anser att det massdödande som pågick under kriget inte kan betraktas som folkmord, då det inte kan anses bevisat att det fanns avsikt att helt eller delvis förinta de muslimska bosnierna. "Srebrenica ett undantag" Men vid ett tillfälle under kriget begicks det folkmord enligt domen: Massakern vid Srebrenica i juli 1995, då över 7.000 bosniska muslimska män dödades av serbiska styrkor. Domstolen anser därför att serbiska staten har brustit i sin skyldighet att förhindra att folkmord begicks, något som är ett brott enligt folkrätten (läs mer i faktarutan). Serbien döms dessutom för att inte ha lämnat ut den misstänkte krigsförbrytaren Ratko Mladic. Haagdomstolen finner därför att Serbien omedelbart skall genomföra insatser för att uppfylla folkmordskonventionen. Att överlämna personer misstänkta för folkmordsbrott och fullt ut samarbeta med domstolen. Landet skall dessutom förbinda sig att i framtiden inte brista i sin skyldighet att förhindra folkmord. Pablo Dalence SVT Text & Webb Folkmord bekräftades som ett brott enligt internationell rätt av FN:s generalförsamling i dess resolution 96 (artikel I) av 11 december 1946. Den 9 december 1948 antog generalförsamlingen en konvention "om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord". Folkmordskonventionen trädde i kraft i januari 1951 och har (2004) samlat omkring 135 anslutna stater (däribland Sverige). De fördragsslutande parterna bekräftar i artikel I att folkmord, antingen det förövas i fredstid eller i krigstid, är ett brott enligt folkrätten som de förpliktar sig att hindra och bestraffa. Folkmord definieras som envar av ett antal uppräknade gärningar "förövad i avsikt att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp som sådan" (artikel II). Personer som anklagas för folkmord skall lagföras vid domstol i den stat på vars område gärningen begåtts eller vid sådan internationell straffdomstol som eventuellt kan vara behörig. Källa: NE |