Integriteten för dålig

Hårt tryck att jobba snabbt

Publicerad 29 mars 2007 - 16:30 Uppdaterad 29 mars 2007 - 22:23

På torsdagen presenterade den statliga integritetsskyddskommittén ett delbetänkande för justitieminister Beatrice Ask. Enligt kommittén väger skyddet för den personliga integriteten för lätt när nya lagar stiftas.

Lagstiftarna analyserar skadeeffekterna för dåligt och bedömer lagarnas genomslagskraft på ett schablonartat sätt, anser kommittén.

Som exempel nämnde kommitténs ordförande Olle Abrahamsson att man i lagförslagen om ökad kontroll och övervakning argumenterar utförligt för de positiva effekterna på till exempel brottsbekämpning och terrorskydd. Integritetsriskerna får däremot betydligt mindre utrymme. Ibland nämns de i en enda mening.

Dålig teknikkunskap
Kunskapen om ny teknik är också för dålig, enligt utredningen.

Här nämner kommittén det utvidgade grundlagsskyddet för moderna medier som tillkom för fyra år sedan. Numera kan vem som helst få grunkagsskydd för det som läggs ut på nätet. Avsikten var att stärka yttrande friheten men man tänkte inte på att skyddet av den enkildes integritet sattes ur spel när till exempel kreditupplysning lades ut på nätet.

Dessutom har det blivit nästan omöjligt att få upprättelse när kränkande påståenden eller bilder publiceras på nätet.

Kontrollen över hur de så kallade hemliga tvångsmedlen används, av bland annat Säpo, är också mycket svag. Redovisningen, som riksdagen får varje år, är så innehållslös att det knappast går att dra några slutsatser av den.

Ett annat sorgebarn är polisens registeruppgifter. Trots att det redan på 90-talet stod klart att det behövdes nya regler för hur sådana uppgifter får användas har väldigt lite hänt. Bland annat har inget gjorts för att minska risken för olaglig åsiktsregistrering.

Tryck att jobba snabbt
Enligt kommittén är en anledning till att integritetsfrågorna kommer i bakgrunden att det finns ett tryck att snabbt ta fram nya lagar.
Ett exempel är regeringens lagförslag som ska ge Försvarets radioanstalt ökad möjlighet till avlyssning av telefonsamtal och e-post. Där har förarbetet endast bestått av en enskild departementspromemoria.

Inför så stora lagförändringar tillsatte man på 60- och 70-talet utredningar som kunde arbeta upp till tio år.

Inte bara polisen
Men det är inte bara polisen som fått utökade möjligheter till övervakning. Kommittén har tittat på ett tjugotal områden med effekter för den personliga integriteten.

Några exempel är tullverkets nya möjligheter att undersöka och öppna postförsändelser. Dessa myndigheter samkör allt oftare sina uppgifter. Dessutom saknas reglering när det gäller drogtester på arbetsplatser.

Folk är inte oroade
Kommittén har också undersökt svenskarnas attityder. Det visar sig att man i princip är positiv till ökad övervakning. Man är till exempel mindre negativ till användningen av personnummer jämfört med på 90-talet, då personnumren sågs som ett tänkbart integritetshot.

I kommittén, som är enig om slutsatserna, är alla riksdagspartier representerade.

Kommittén har hittills arbetat i tre år. I december 2007 beräknar den komma med ett slutbetänkande om behovet av ny lagstiftning för skydd för den personliga integriteten.

Örjan Magnusson, SVT Text&webb

• Tweet