Förödande kritik mot integritetsskydd

"Vi får inte ha total tilltro till myndigheterna"

Publicerad 29 mars 2007 - 17:23 Uppdaterad 17 april 2007 - 15:35

Integritetsskyddskommittén har gjort ett gediget arbete och levererar förödande kritik. Det finns ett grundläggande metodfel i lagstiftarnas sätt att arbeta. Det gäller både den nuvarande och förra regeringen. Det säger Kenneth Lewis, ordförande för organisationen Advokater utan gränser.

Kenneth Lewis sätter det svenska sättet att lagstifta i kontrast mot Europakonventionen om skydd för de mänskliga som är svensk lag sedan 1995.

Konventionen förbjuder inte övervakning, avlyssning och andra tvångsmedel men ställer vissa villkor. Framför allt handlar det om proportionalitet. Är vinsten med den brottsförebyggande åtgärden verkligen större än kränkningen av integriteten?

Men opinionsundersökningar visar ju att folk är ganska positiva till bland annat kameraövervakning och buggning. Vad är det som egentligen är så farligt?

För en tid sedan kom bilder tagna av en övervakningskamera vid en kändiskrog i Stockholm ut till allmän beskådan i pressen. Enligt Kenneth Lewis kan man lätt föreställa sig att även en privatperson kan komma över bilder på till exempel grannen som träffar fel kvinna på fel ställe och sedan lägger ut dem på nätet.

Dessutom vet vi att det ofta finns läckor hos polisen. Ju mer material det finns, bilder eller och annat, desto större blir risken att det kommer ut till obehöriga. Bilderna när den förrymde Tony Olsson greps i bara kalsongerna kom ju från polisen.

I Storbritannien, där kameraövervakning är ännu vanligare än här, har det hänt att utomstående kommit över bilder från övervakning av allmän plats och lagt ut dem på nätet.

Ska man finna sig?
Enligt Kenneth Lewis är istället den första frågan man borde ställa sig: Ska en vanlig medborgare verkligen behöva finna sig i att bli filmad, få sina brev öppnade och bli avlyssnad utan att vara misstänkt för ett brott?

Enligt ett förslag, som s-regeringen lade förra året, ska polisen efter tillstånd från domstol få rätt att "använda hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning och postkontroll för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott."

Detta ska kunna ske utan att det finns konkreta misstankar om brott.
Lagen kallas ofta "lagen om preventiv tvångsmedelsanvändning".

Kenneth Lewis menar att detta kan leda till att exempelvis hela moskén på Södermalm i Stockholm kan sättas under sådan bevakning - bara på grund av att man misstänker att någon, som eventuellt är med i en terroristgrupp, går dit ibland.

Ska man överhuvudtaget inte övervaka?
-Jo, det kan vara nödvändigt med övervakning på allmän plats, till exempel, men det ska vara omgärdat med tydliga restriktioner och regler. Det gäller inte minst risken för spridning till obehöriga, säger Kenneth Lewis.

När man stiftar lagar ska frågan om integritetskränkning alltid vara med från början, hävdar Lewis. Man måste komma ihåg att övervakning i sig alltid innebär en kränkning av integriteten.

Sedan 11 september har man vänt på det hela. Nu kan väldigt mycket motiveras med "kampen mot terrorismen" och man tar lätt på integriteten. Det gäller särskilt Storbritannien och USA som tidigare var de mest restriktiva att stifta integritetskränkande lagar.

Örjan Magnusson, SVT Text&webb

• Tweet