|
|
Foto: SVT.
|
Mordstraffskalan allt trubbigare
|
|
Publicerad 10 juli 2007 - 19:01
Uppdaterad 11 juli 2007 - 14:14
|
Svensk lagstiftning ger två möjligheter att bestraffa en dömd mördare. Antingen ett tidsbestämt straff, vanligen tio år i fängelse, med chans att komma ut efter sju år. Eller livstids fängelse, vilket i dag i genomsnitt motsvaras av 18 till 25 år i fängelse. Och nu höjs kritiska röster mot att glappet mellan de två alternativen är för stort.
Läs om livstidsstraff på Kriminalvårdens hemsida.
Riksåklagaren är landets högsta åklagare och ensam allmän åklagare i Högsta domstolen. Högsta domstolen är sista instans bland de allmänna domstolarna och en ren prejudikatsinstans. Genom att föra lämpliga mål till Högsta domstolen bidrar riksåklagaren till att få fram besked i frågor om den praktiska rättstillämpningen. Högsta domstolen -Om domstolen bara har att välja på tio år eller livstid, och det då skiljer 10-12 år mellan straffen, blir det svårt. Det behövs mer att välja på, säger advokat Eva Lillesköld till Aktuellt. Det var tidigare i våras som Högsta domstolen, HD, slog fast att endast om vissa kriterier uppfylls, ska livstidsstraff kunna dömas ut. Och frågan aktualiserades i och med att Göta hovrätt i går slog fast att mordet på en 65-årig kvinna i Kalmar i höstas inte var tillräckligt extremt för att den åtalade mannen skulle dömas till livstid. Brottet, att först kväva kvinnan och sedan utsätta henne för 22 knivhugg mot överkroppen, gav i stället tio års fängelse med chans att bli släppt efter två tredjedelar av tiden. Fler döms
Att bli dömd till livstid är något som blivit allt vanligare i Sverige, visar Brottsförebyggande rådets statistik. Samtidigt har det skett en drastisk ökning av strafftiden. I dag är ett livstidsstraff mellan 18 och 25 år långt. Vilket kan jämföras med siffror från 1960-talet och fram till 1993 då straffen var 12 till 16 år långa. Men nu väntas ett trendbrott konstaterar Nils Rekke, överåklagare vid Riksåklagaren. -Domen som HD meddelade i mars kommer bryta utvecklingen eftersom det är en så klar markering att det bara är de allra allvarligaste formerna av mord som ska bestraffas med livstid så kommer normalstraffet att bli 10 år och och inte livstid, säger han. Tydliga krav
Fler än en person ska ha mördats, gärningsmannen ska ha utsatt offret för extremt lidande eller så ska mordet vara knutet till organiserad brottlighet. Det är kriterierna för att en mördare ska kunna dömas till livstid. Och redan nu syns den nya praxisen i statistiken. Efter den 30 mars, då HD:s dom föll, har bara en person dömts till livstids fängelse i Sverige. Indirekt innebär de ny kriterierna även att andra brott än mord kan straffas hårdare. Till exempel är det vanligt att grova narkotikabrott ger straff på 12-14 år Oklar effekt
Frågan är sedan vilken förebyggande effekt straffen har. Enligt Malin Åkerström, professor i sociologi med inriktning på kriminologi, har det i princip ingen betydelse. -Det hänger inte på straffet. Speciellt vid våldsbrott är det tydligt att straffsatsen inte har någon preventiv effekt. Det ska mycket till innan folk tänker i stil med "sex år - det är ju inte så mycket" eller motsvarande. Och framför allt inte vid våldsbrott eftersom de oftast inte är överlagda handlingar, säger hon. Åkerström anser också att det finns en skev uppfattning om att många vill ha strängare straff för allvarliga brott. -Så är det inte. Allmänheten tycker generellt inte att straffen behöver skärpas och i synnerhet bland brottsoffer är det tydligt, anmärkningsvärt nog, säger hon.
Fakta: HD:s kriterier för livtidsstraff |
För att dömas till livstid för mord ska någon av följande kriterier uppfyllas: • Brottet ska ha varit en del av den organiserade brottsligheten.
• Gärningsmannen ska medvetet ha utsatt offret för extremt lidande.
• Mer än en person ska ha blivit mördad. I den prejudicerande domen från mars 2007 motiverar Högsta domstolen sitt beslut så här: "Det kan vidare anmärkas att det inte bara har varit en utveckling mot en större andel morddomar med livstidsstraff utan också en skärpning av den påföljd som i realiteten följer av ett sådant straff. (...) Från mitten av 1960-talet, då brottsbalken trädde i kraft, fram till och med år 1993 tidsbestämdes livstidsstraff genom nåd till 12-16 års fängelse. Från och med år 1994 har regeringen, med något undantag i stället bestämt fängelsestraff på 18-25 år. Det betyder att den förutsebara konsekvensen av att ett livstidsstraff utdöms i dag generellt sett är en annan än vad den var under den tidigare perioden." Katarina Ellemark, SVT Text & Webb |
SVT Play
