Svagt skydd mot angrepp på nätet
|
|
Publicerad 9 oktober 2007 - 20:02
Uppdaterad 9 oktober 2007 - 22:06
|
Skyddet för den som utsätts för ärekränkning eller förtal på internet är mycket svagt. I ett betänkande till regeringen konstaterar Integritetskommittén att förekomsten av grovt förtal på nätet ökar, samtidigt som möjligheterna att få upprättelse minskar.
Ärekränkning eller förtal är att utpeka någon i syfte att utsätta denne för andras missaktning. Det är också att utpeka någon som brottsling eller som klandervärd i sitt levnadssätt, oavsett om uppgifterna är sanna eller inte. Brottet kan ge högst två års fängelse. Vid bedömning om hur grovt brottet är, tas hänsyn till innehåll och omfattning av spridning samt till om kränkningens syfte var att åsamka stor skada. Lagskydd mot kränkningar på internet faller oftast under Tryckfrihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och kan t.ex gälla brott som förtal, hets mot folkgrupp, förolämpningar, olaga hot eller uppsåtligt offentliggörande av sekretessbelagd uppgift. Ungdomar är en särskilt utsatt grupp för förtal på internet, eftersom de också är de flitigaste internetanvändarna. Kränkningar på internet är snåriga att komma åt av flera orsaker. Brotten kan t.ex omfattas av olika lagar, aktörer kan förlägga verksamheten utomlands och därmed omfattas av ett annat lands regler, och tekniska lösningar kan avgöra vem som ska granska brottet. Behandlas som vanligt förtalsbrott
Därtill kommer att det inte finns något särskilt lagskydd för kränkningar på internet. Uppgifterna som sprids behandlas vanligen som ett förtalsbrott, vilket innebär att endast den drabbade kan väcka åtal. Särskilt svagt är skyddet av den personliga integriteten i de fall där uppgifterna som sprids på internät omfattas av Tryckfrihetsförordningen (TF) eller Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Svagare skydd än i massmedia
Det är, enligt kommittén, lika svagt som när en person kränks i traditionella medier, med den skillnaden att massmedia har ett kompletterande skydd i form av Pressens Opinionsnämnd och Pressens samarbetsnämnds publiceringsregler. Jämfört med traditionella medier kan också kränkande uppgifter på nätet spridas i betydligt större omfattning och därmed nå betydligt fler, något som gör brottet allvarligare. Personuppgiftslagen (PuL) är till för att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Lättnader i lagen
Men i början av 2007 infördes lättnader i lagen som innebär att den som sprider uppgifter i löpande text, i elekronisk post, i ordbehandlingsdokument, eller på internet, inte längre behöver tillämpa alla lagens regler. Samtidigt begränsades straffbarheten. De stora aktörerna som tidningarnas och etermediernas webbsidor, samt ungdomsportaler som t.ex Lunarstorm och Playahead har självsaneringssystem, där inlägg bevakas och tas bort om de inte följer webbsidans publiceringsregler. Saknas självsaneringssystem
Något sådant saneringssystem finns däremot inte för alla de enskilda aktörer som t.ex har egna bloggar. Kommittén konstaterar att dessa aktörer oftast saknar en publicistisk bakgrund och därför inte alltid håller sig till regler och rutiner som hindrar kränkande inlägg och uppgifter. Svårigheterna med att få laglig upprättelse efter en kränkning är emellertid inte något som förbisetts av lagstiftaren, skriver kommittén i betänkandet. Att skyddet är så svagt är en följd av att tryck- och yttrandefrihet anses ha ett överordnat värde. Skyddet kommer inte stärkas
Kommittén konstaterar att ökningen av antalet grova förtalsfall är mycket allvarligt, men konstaterar samtidigt att det inte kan förväntas att integritetsskyddet stärks. De skriver: "I någon mån kan den självsanerande verksamheten effektiviseras, men utsikterna härtill förefaller osäkra. På det hela taget måste därför ett minustecken sättas för integritetsskyddets utveckling på området för massmedier och internet när den totala bilden skall framkallas över integritetsskyddets aktuella tillstånd i landet." |
SVT Play
