Övervakning minskar läktaroro
|
|
Publicerad 22 oktober 2007 - 19:00
Uppdaterad 22 oktober 2007 - 22:30
|
Brotten på landets fotbollsarenor ökar. Bara i år har antalet ärenden mångdubblats, visar statistik från Svenska Fotbollförbundets Disciplinnämnd. -För att kunna bekämpa fotbollsrelaterad skadegörelse är det centralt för samhället att komma underfund med hur oordningen kan minskas, säger Mikael Priks, forskare i nationalekonomi på Stockholms universitet, till SVT Text & Webb. Han har nyligen inlett ett forskningsprojekt där han bland annat ska kartlägga hur polisinsatser påverkar det fotbollsrelaterade våldet och vilka faktorer som motiverar huliganer. -Supporterpoliser verkar minska våldet utanför planen och övervakningskameror inne på arenorna har fått ner oroligheterna i samband med match, säger Mikael Priks. Halvering av inkastningar
I forskningsdata från cirka 1.300 allsvenska matcher år 1999 till 2005 som Mikael Priks har granskat går det tydligt att se att övervakningskamerornas intåg har stävjat supportrarnas benägenhet att kasta in föremål på planen i samband med match. -På Råsunda och Ullevi sattes kamerorna upp 1992 och på resten av arenorna kom de upp runt år 2000. I samband med att arenorna blev övervakade kan man se att incidenter med inkastade föremål på planen har minskat med närmare 50 procent. Fördubblat maxstraff
I maj i år föreslog Svenska fotbollförbundet att Riksidrottsförbundet skulle fördubbla maxstraffet för läktarbrott. I dag ligger maxstraffet på 250.000 kronor. Bötesstraffen, som oftast hamnar i 10.000-kronorsklassen för pyroteknik eller inkastade mynt, har kritiserats för att vara alltför låga. I sin motion till Riksidrottsförbundet anger fotbollförbundet att ett argument till höjningen är att klubbarna inte ska lockas att välja böter före säkerhet. "Folk slutar gå på matcherna"
Mikael Priks menar att oroligheterna på arenorna i samband med fotbollsmatcher inte är lika allvarligt som våldet på gatorna. Han understryker dock att läktarvåldet är ett stort problem och att det får konsekvenser för klubbarna.  -Dels uppstår det otrevliga och vissa gånger farliga situationer för spelare och domare, dels kan klubbarna också drabbas finansiellt då vanligt folk inte vill gå på matcherna, vilket leder till uteblivna biljettintäkter.
Av forskningsmaterialet har Mikael Priks kunnat se att lagets placering i serien spelar roll för hur frustrerade supportrar beter sig på läktaren. -Preliminära forskningsresultat visar att ju sämre det går för laget desto mer kastar supportrarna in på planen. Internationell idrotts polis
Michel Platini, ordföranden för Europeiska fotbollförbundet, Uefa, föreslog tidigare i år att en internationell idrottspolis inrättas. -Det finns polisorgan för andra områden men inte för sport, som är mycket viktigt i världen, sade han då. Efter påpekade att fotbollen själv inte klarar att möta det på nytt ökande våldet på och utanför arenorna föreslog EU:s 27 idrottsministrar i mars i år att fotbollsarenorna inom EU måste bli säkrare. Bland annat föreslog ministrarna att arenor måste uppfylla vissa krav och att vakter och säkerhetspersonal ska vara utbildade enligt en gemensam norm. Svenskt förslag på skärpta straff
I september i år föreslog justitieminister Beatrice Ask (m) och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (m) att en utredning ska tillsättas om skärpta straff för dem som kastar in saker på en arena. I vår hoppas Beatrice Ask att det ska finnas färdiga förslag att lägga fram. De två ministrarna vill även att klubbarna ska undersöka möjligheterna att kräva skadestånd från åskådare som vållar dem ekonomiska skada. Tove Hanell, SVT Text & Webb
|
SVT Play
