Kunde mordet i Upplands Väsby ha förhindrats?

Socialtjänstens metoder i blickpunkten

Publicerad 1 november 2007 - 20:40 Uppdaterad 5 december 2007 - 12:20

Socialtjänsten blir ofta hårt kritiserad efter fruktansvärda tragedier, som när unga begår allvarliga våldsbrott, och många ställer frågan: varför gjordes inte mer för att förhindra det som skedde?

I dag dömdes två 16-åringar i Upplands Väsby till sluten ungdomsvård för att ha mördat en 55-årig rörelsehindrad man, och deras 15-åriga kamrat dömdes för grov misshandel.
De tre tonårspojkarna i Upplands Väsby använde baseballträn och knogjärn, när de sparkade, slog och torterade en rörelsehindrad 55-årig man tills han dog.

De båda 16-åringarna var sedan en längre tid kända för sin aggressivitet

Clea Sangborn Clea Sangborn som är försvarsadvokat åt en av killarna i Upplands-Väsby, har företrätt många unga brottslingar.
-Där har ju många larmat om att de här pojkarna har problem, och jag tror att socialtjänsten har gjort en del, men inte kommit åt problemen som de här har i sitt sammanhang som unga, hur de möts, vad de gör när de möts, säger hon.

Många behov
Förra året fick de två unga blivande mördarna konkurrera om socialtjänstens resurser med rekordmånga andra - 180 barn och unga fick då hjälp av socialtjänsten i Upplands Väsby.
Samma trend finns i hela landet enligt en sammanställning från forskare i Göteborg, som Aktuellt har tagit del av.

Mest ökar det som kallas strukturerade öppenvårdsinsatser. 1998 fick 3.500 barn och unga sådan hjälp. Förra året var siffran 8.600 barn och unga - mer än en fördubbling alltså.
Samtidigt försöker socialtjänsterna hela tiden hitta nya och kanske bättre behandlingsmetoder.

Torbjörn Forkby - MST, ART, Resursskolor, Youth at risk, Komet....
Torbjörn Forkby är forskare och doktor i socialt arbete. Hans lista över olika metoder som används är lång.

Stora förhoppningar
MST (Multisystemisk terapi) som Torbjörn Forkby nämnde allra först, var just Upplands-Väsby först i Sverige med för några år sedan. Akktuellt sände då ett reportage där både familjer och socialsekreterare var fyllda av förhoppningar på den nya stödmetoden, som importerats från USA.
Men de har inte uppfyllts.

-Den utvärderingen som i och för sig är preliminär, en korttidsuppföljning, tyder inte på att MST ger samma goda resultat som t.ex. i USA, berättar Kerstin Söderholm Carpelan som är forskare vid Socialstryelsen.

Och detta är enligt kritiker ett vanligt problem: många nya behandlingsmetoder införs, utan att någon vet om de fungerar.

-Vi vet mer om vissa metoder, där det finns mer forskningsstöd bakom,men det finns väldigt mycket av de här metoderna som vi måste utveckla stödet och forskningen omkring, säger Torbjörn Forkby.

Bokstavstrend

Kerstin Söderholm Carpelan -Det har väl gått lite trend i det här att nu ska vi alla göra något som har en bokstavskombination av något slag, och att utvärdera det social arbetet det är fortfarande något som är ganska ovanligt, menar Kerstin Söderholm Carpelan.

Dessutom finns ofta inget bra sätt att ta reda på vilka ungdomar som passar för vilken insats.
Clea Sangborn har tankar om hur man ska angripa problemet.

-Jag tror att man måste reda ut ungdomen mycket mera, i hemmet i skolan på fritiden och se vad är det som går snett här, vad är det som vi kan hjälpa till med?

Omöjlig fåga
Samtidigt är det i det enskilda fallet omöjligt att svara på frågan om bättre, mer eller annan hjälp hade kunnat förhindra att tre tonåringar misshandlade och mördade en 55-årig man i en lägenhet i Upplands Väsby?

-Det är en jättesvår fråga. Jag har svarat ja på den frågan tidigare. Jag hoppas att det skulle gått att förhindra, säger Clea Sangborn

• Tweet