Reporäntan styr de rörliga bolånen

Publicerad 31 mars 2004 - 14:45 Uppdaterad 20 juni 2006 - 15:58

Reporäntan är Riksbankens viktigaste styrränta. Den bestämmer vad bankerna betalar när de lånar pengar från Riksbanken. Förändringar i räntenivån visar vad Riksbanken tror om den ekonomiska utvecklingen. Med reporäntan signalerar banken vilken nivå man vill ha på de korta marknadsräntorna.

Sänkt reporänta fungerar som stimulans i lågkonjunktur. Det blir billigare att låna pengar.

I högkonjunktur brukar det istället bli tal om räntehöjningar. Dessa fungerar som kylarvätska för att undvika överhettning i ekonomin. På så vis kan en högkonjunktur förlängas.

Reporäntan används också som styrinstrument för inflationen. Förändringar av räntan påverkar hur mycket pengar som finns i omlopp. Med mycket pengar i omlopp ökar inflationsrisken.

Om Riksbanken sänker räntan vill fler banker låna pengar och penningmängden ökar. Omvänt leder en räntehöjning till att Riksbanken får in pengar.

En tydlig effekt av förändringar i reporäntan för vanligt folk är att de rörliga bolånen följer efter. Sänks reporäntan med 0,25 procentenheter så sänks oftast bolånen med lika mycket.

En sänkning med 0,25 procentenheter skulle innebära att kostnaden för ett miljonlån sjunker med 2 500 kronor om året eller drygt 200 kronor per månad.

De bundna bolånen följer dock inte reporäntan. De styrs av priset på obligationer (ett slags lån). Dessa har lång löptid, upp till 30 år, och räntorna styrs bland annat av inflationsutsikterna på lite längre sikt.

• Tweet