SVT:s Peter Rawet tipsar

Så klarar du fondsparandet

Publicerad 10 maj 2006 - 17:49 Uppdaterad 19 juni 2006 - 12:39

Fondmarknaden är en djungel av begrepp och många känner sig med rätta osäkra inför alla val som fondrådgivarna dukar upp. SVT:s ekonomiske kommentator Peter Rawet benar ut några av begreppen och tipsar om de viktiga frågorna du bör ställa.

Vad är det viktigaste att tänka på när man ska börja fondspara eller när man blir kontaktad av en fondrådgivare?
Peter: -När du till exempel ska köpa en bil köper du inte direkt av första bästa bilhandlare - det samma gäller fonder. Börja först med att fundera vad du sparar till och hur länge du har tänkt att spara. Det avgör vilken risk du ska ta med dina pengarna, högre risk ger mer avkastning - men kan också ge det motsatta.

-Sparar du till sommarens semester (kort sikt) kanske det är bättre att ha pengarna säkra på ett bra bankonto än i en fond. Det vore ju trist om en svacka på börsen ryckte bort chartersemestern. Många gånger tar också inträdes- och uträdesavgifter liksom förvaltningsarvoden stora delar av förtjänsten vid en kort affär.

-Sparar du för många år (lång sikt) framåt är aktiefonder det som över tiden givit den bästa avkastningen. Dina egna ekonomiska förutsättningar för att ha råd att förlora pengar är också till slut det som bör bestämma vilken risk du väljer.
För guds skull, besluta inte om att köpa fonder innan du jämfört med andra fondbolag - så ta det lugnt!

Vilken är den viktigaste frågan till en fondrådgivare?
Peter: -Den absolut viktigaste frågan är avgifterna. Hur bra en fond har gått är ju i slutändan bara en historisk siffra. Samtidigt visar akademiska studier att det över tiden i princip är omöjligt att slå börsen. Just nu går börserna upp med tvåsiffriga tal och då tycker nog din rådgivare att en avgift på 1 eller 1,5 procent gör det samma, men över tiden har börsen avkastat i genomsnitt cirka 7 procent per år. Då spelar ju varje tiondel en roll för vad som hamnar i din eller fondbolagets ficka.

Varför skiljer sig fondavgifterna så mycket åt?
"...varför, varför, varför..."
Peter: -En fråga som fondbolagen har mycket svårt att svara på. Det finns naturligtvis förklaringar som att en aktiv fond med mycket köp och sälj kostar mer att driva, kostnaden att köpa och sälja aktier på vissa marknader är högre. Men varför skiljer det 100 procent i avgift mellan vissa fondbolag, för en indexfond, alltså en fond som följer börsgenomsnittet och sköts av ett dataprogram. Varför, varför, varför, kostar det lika mycket eller kanske mycket mer att köpa en jämförbar Sverigefond hos jätteförvaltaren som hos den lilla förvaltaren när jättens administrationskostnader borde vara så mycket lägre. Frågor utan svar, men som antyder att konkurrensen är usel eftersom spararna inte väljer bort de dyra alternativen

Kan en fondrådgivare utlova en framtida värdeökning, "säkra fonder"?
Peter: - Deras prognoser är lika säkra som din närmaste meteorologs förslag om vädret om ett år, eller dina egna funderingar om hur det går för Sverige i fotbolls-VM.

Hur vet man om en fond är en högriskfond eller en lågriskfond?
Peter: -En inte helt lätt fråga. Att avkastningen varit stabil en längre tid innebär ju inte att det inte kan bli stora uppgångar eller fall. Det handlar om hur spridd risken är. Är fonden en aktiefond som helt satsar på en viss teknologi eller en marknad är den mer riskfylld än den som sprider riskerna i olika branscher och länder. Räntebärande värdepapper har också lägre risk än aktier. Men glöm aldrig att risk och avkastning alltid hänger ihop. Större risker innebär större möjligheter till vinst och magplask.

Hur ofta ska man se över sitt fondsparande?
Peter: -Ju högre risk du har valt på ditt fondsparande desto oftare bör du kolla upp hur det går för dina fonder. För de flesta räcker det med jul och sommarstädning.

En av de mest populära fondtyperna just nu är fond i fond. Vad är det?
"1+1 har blivit 3"
Peter: - Från tid till annan hittar fondbolagen på nya produkter, likt tvålfabriken hittar på nya dofter för att öka försäljningen och kunna höja priset - detta är en sådan variant. Här har fondbolagen plockat ihop några av sina egna fonder och paketerat det som ett mindre riskabelt paket. Prismässigt innebär det att 1+1 har blivit 3. Väljer du att själv plocka ihop de fonder som finns i "fond i fonden" blir avgiften väsentligt lägre. Men då missunnar du ju din bank den feta vinsten som denna lilla administrativa rockad innebär. Den här tvålen doftar inte så speciellt gott.

Vad är en hedgefond?
Peter: -Hedgefonder jämför sig inte med något börsgenomsnitt, alltså index, utan har en så kallad absolut avkastning som mål. Det innebär att hedgefonden A till exempel bestämmer målet är att avkasta 20 procent om året. I sin arsenal har hedgefonderna oftast alla tillgängliga finansiella instrument.

-Fonden kan satsa i allt - räntor valutor aktier m.m. Idén är att kunna tjäna pengar såväl i upp som nedgång. Visst låter det bra? Det är alltså en ganska avancerad tjänst som kräver multikompetens av förvaltarna, vilket också förklarar att det är ett "svindyrt" alternativ. Men dyrt är inte alltid säkert. För inte allt för många år sedan gick en av världens största hedgefonder i putten och höll nästan på att dra med sig världens finanser. I toppen för fonden återfanns vinnare av ekonomipriset till Alfred Nobels minne.

• Tweet