Smarta papper skapar osäkerhet
|
|
Publicerad 15 augusti 2007 - 18:26
Uppdaterad 15 augusti 2007 - 18:39
|
Nya typer av värdepapper har bidragit till den osäkerhet som råder på börs- och kreditmarknaderna. Problemen på den amerikanska bolånemarknaden är ännu så länge relativt små - en uppskattning är att kreditförlusterna kan uppgå till 4 procent av lånesumman - men ingen vet var förlusterna slutligen kommer att hamna. Enskilda hedge-fonder har drabbats hårt av sina riskfyllda investeringar på bolånemarknaden. Banker som lånat ut pengar kan också drabbas. En tredje faktor är nya värdepapper, varav de så kallade CDO-fondernas papper är de vanligaste. CDO-fonderna har dragit till sig väldiga belopp genom att lova bättre avkastning i relation till risken än andra instrument. I sommar har dock intresset minskat betydligt i takt med att aptiten för risktagande har avtagit. Ett problem i sammanhanget är att det inte finns någon handelsplats för CDO-fonderna, vilket gör dem svårare att värdera. Det bidrar till osäkerheten på kreditmarknaden. Själva konstruktionen bygger på ett nytt sätt att sprida placerarnas risk. I stället för en gemensam risknivå och gemensam avkastning kan placerarna välja risk och avkastningsmöjligheter. Högriskplacerarna åtar sig att stå för en betydande del av eventuella förluster, men får också all vinst över en viss nivå. Samtidigt garanteras lågriskplacerarna en viss, säker avkastning. Konstruktionen har gjort att fonderna har kunnat få högsta kreditbetyg, AAA, av stora kreditvärderingsföretag som Moody's och S&P, trots att delar av fondinnehavet har lägre kreditbetyg eller inget betyg alls. Nu har det visat sig att placeringarna inte är så säkra. Nära hälften av CDO-fonderna har placerat i amerikanska skräplån, vissa upp till 90 procent av fondvärdet, skriver Dagens Industri. Förutom de direkta spridningsriskerna och osäkerheten om vem som sitter på Svarte Petter, så tillkommer farhågorna för att bankernas ökade försiktighet kommer att drabba andra sektorer i samhället. Riskkapitalbolagen har redan fått svårare att låna pengar till uppköp av företag - vilket gör köptrycket mindre på världens börser - och en strängare kreditgivning kan drabba även mer solida delar av bomarknaden. I bakgrunden finns också misstanken att den växande osäkerheten ska sätta stopp för konsumtionsfesten i USA och därmed också för "superkonjunkturen" som pågått sedan seklets början. Anders Fjellström |