Så skyddar du dig mot nätbedrägeri i jul

Publicerad 27 september 2007 - 18:50 Uppdaterad 22 december 2008 - 13:37

Att handla varor på internet är inte lika säkert som att handla i en vanlig butik. Men det går att minimera riskerna. Johan Rydberg, jurist på Konsument Europa ger dig sina bästa tips.

-Ta aldrig och impulsköp något via internet. Sätt dig ner en stund och jämför olika butiker och varor med varandra. Några saker som är bra att kolla upp är vem som är säljare, hur du betalar och vad andra konsumenter tycker. Många sajter har recensioner från andra som handlat, säger Johan Rydberg.

Kan man sedan vara trygg?

-Ja, har du fått en bra uppfattning om vem som är motpart så har du en bra bas att stå på. Generellt sett går det också att känna sig tryggare med ett företag som funnits länge än ett som är nyetablerat.

Finns det någon kvalitetsstämpel för att se om ett företag är seriöst eller inte?

-Nej, inte inom Sverige. Men många europeiska länder är anslutna till ett märkningssystem (trustmarks, tillitsmärkning) där handlaren förbinder sig att följa vissa regler. Dock varierar det vilket skydd det handlar om. Märkningen eurolabel innebär att de anslutna företagen uppfyller vissa villkor i lagstiftningen kring konsumentskyddet medan märkningen trusted shops betyder att du som konsument får tillbaka pengarna om varan inte levereras.

Finns det något extra man ska tänka på om man köper något från en privatperson via en auktionssajt som exempelvis Blocket?

-På olika auktionssajter är det ofta väldigt mycket svårare att skapa sig en uppfattning om vem som är motpart. Ofta finns endast en anonym mail-adress. En bra grundregler för auktionssajter är att fundera på om priset är för bra för att vara sant. Är så fallet kan det handla om ett bedrägeri.

-Är det ett gränsfall går det kanske att diskutera med säljare så att man inte tar hela risken själv, till exempel genom att betala hälften av köpesumman först när varan är levererad.

Det finns ju olika betalningstjänster/företag på internet där pengarna sätts in på ett speciellt webbkonto som säljaren kommer åt först när jag fått varan och godkänt den. Är det ett bra sätt att se till att man inte blir lurad?

-Vi kallar de för escrow-bolag. (engelska för deposition, red. anm.) Problemet är att säljaren kan hänvisa till ett sådant företag som egentligen inte existerar. Istället hamnar pengarna direkt hos säljaren.

-Escrow-bolag som auktionssajten hänvisar till kan vara säkrare, men det förekommer att du som köpare får ett mail som ser ut att komma från det seriösa depositions-bolaget, men i själva verket är det ett fejk-mail. Så var försiktig.

Är risken för bedrägeri så stor att man ska undvika auktionssajter?

-Nej, det tycker jag inte, men man ska vara försiktig. Auktionssajterna är en bra marknadsplats för att hitta det man söker till en bra pris. Generellt sätt fungerar det väldigt bra. Men det är onödigt att begå några misstag. Det är bra att veta vad man ger sig in på. Det finns mycket information på nätet så det mesta går att ta reda på om man har tid och ork.

Finns det någon gräns för hur stora summor man ska handla för via nätet?

-Ja, när det handlar om stora summor som att köpa en bil. Det finns bedrägeriförsök där tyska annonssajter säljer bilar. Nätet är en bra marknadsplats för att inleda en diskussion, men sedan är det bra att vara på plats när köpet och betalningen sker så man ser vad för bil man faktiskt köper.

Är det någon skillnad i skydd om jag handlar inom Sverige, EU eller utanför EU?

-Handlar du med en privatperson via en auktionssajt är skyddet inte så bra. Då finns avtalslagen, sedan handlar det om god sed på marknaden.

-Köper du av ett företag är skyddet bättre. Inom Sverige finns det inga frågetecken. Här gäller konsumentköplagen.

-Gäller det köp inom EU finns det ett minimidirektiv som ger ett lägsta konsumentskydd som på många punkter är lika bra som i Sverige. Men antalet dagar för ångerrätt kan skilja sig åt. Istället för 14 dagar - som gäller för distansköp i Sverige - kan det handla om sju eller tio dagar. I Sverige gäller tre års reklamationsrätt. I EU är minimikravet två år.

-Köp utanför EU styrs helt av de lagar som finns i det land du handlar ifrån.

Vilka kostnader förutom varans pris får jag räkna med?

-Ofta tillkommer en transportkostnad. Det är en god idé att i förväg kontrollera slutsumman innan du godkänner köpet.

-För varor som du köper utanför EU tillkommer 25 procents moms och tullavgifter och det kan bli dyrt.

Vilka betalningssätt är säkrast?

-Att handla med faktura eller postförskott är bra sätt som minskar riskerna. Men handlar du från ett företag utanför Sverige är det nästintill omöjligt att handla med faktura eller postförskott. Samtidigt kostar det extra att handla med postförskott.

-Handlar du med ett kreditkort omfattas köpet av konsumentkreditlagen som innebär att du kan reklamera direkt till din kreditgivare (bank, kortföretag red. anm.) istället för att gå till säljaren. Detta gäller inte vanligt bankkort som är kopplat till lönekontot.

Men är det inte riskfyllt att lämna ut sitt kontokortsnummer på internet?

-Det finns olika krypteringslösningar som minskar riskerna. Sedan kan du fråga din bank om de erbjuder någon tjänst som gör att du kan använda ditt bankkort utan att uppgifterna hamnar i fel händer. Till exempel finns det virtuella kort som enbart gäller för e-handel.

Vad ska man göra om man blivit lurad?

-Kontakta säljaren och reklamera köpet. Om det inte hjälper kan du kontakta din lokala konsumentvägledare. Vi på Konsument Europa hjälper till med rådgivning och stöd för köp inom EU. Har du däremot köpt något utanför EU - exempelvis från USA - kan vi inte hjälpa till.

-I sista hand handlar det om att polisanmäla. Men om det rör sig om ett rent bedrägeri är chansen att få tillbaka pengarna väldigt små. E-handel är så pass stort globalt. Även om det går att spåra ip-adresser så är det ofta långa geografiska avstånd som gör att det är svårt att få tag i pengarna och bedragaren.

Peter Karlsson, SVT Text & webb

• Tweet