EU:s budgetansvariga avvisar svenskt förslag

Publicerad 12 december 2004 - 16:23

Fick EU:s nya budgetkommissionär bestämma själv, så skulle jordbruket i Europa få mindre pengar från Bryssel.
-Vi behöver en budget som är anpassad till det här århundradet, säger Dalia Grybauskaite.

Litauiskan Grybauskaite, med bred erfarenhet från diplomati och regeringspolitik, manar också Sverige och de övriga i enprocentsklubben att tänka över sin hållning inför förhandlingarna om långtidsbudgeten för åren 2007-2013. Enprocentsklubben är de sex länder som vill begränsa unionens utgifter mest.
-Ett tak på en procent är för lite för att klara kostnaderna för utvidgningen, säger Grybauskaite.

Alla måste vara överens
Hon anser att kraven att pengarna från EU:s fonder för struktur- och regionalpolitik nästan helt ska styras över till de nya medlemsländerna är orealistiska och feltänkta.

-Alla måste vara överens om budgeten och vi kan inte ta beslut som förolämpar ett medlemsland, säger Grybauskaite.

Hon noterar att kraven skulle innebära att jordbruket åter skulle ta över 50 procent av budgeten i anspråk, och det vore inte bra.

Sex länder vill begränsa bidraget
Förutom Sverige är det Österrike, Nederländerna, Frankrike, Tyskland och Storbritannien som ingår i enprocentsklubben. Som starka sympatisörer räknas Danmark och Cypern.

De sex, som alla betalar betydligt mer i avgift till EU än vad som flyter tillbaka i stöd, skrev tidigt ett brev där de krävde att utgifterna ska ner till max en procent av EU-ländernas bruttonationalinkomst. Det förslag som EU-kommissionen har lagt för åren 2007-2013 ligger på 1,14 procent i genomsnitt.
Den drygationdels procent som skiljer motsvarar i pengar cirka 200 miljarder euro (ungefär 1,8 biljoner svenska kronor) mer under perioden.

-Det är inte Bryssel som kräver mer pengar, det är pengar som ska användas till det som medlemsländerna har satt upp som mål för EU, inflikar Grybauskaite.

Halva budgeten intecknad till jordbruket
En faktor som trasslar till krav och motkrav är att halva budgeten i princip redan är bestämd. Det beror på att Frankrike och Tyskland gjorde upp om jordbruket för några år sedan, i ett hotellrum i Bryssel. De övriga fick finna sig i att pengar för bönderna hade öronmärkts ända fram till år 2013 efter president Chiracs och förbundskansler Schröders lilla möte.

-Vi respekterar den uppgörelsen, men om enprocentsklubben framhärdar måste vi börja ställa frågor om var vi ska skära. I politiken för att göra EU konkurrenskraftigt? I forskning och utvecklingsbudgeten? I jordbrukspolitiken?

Dalia Grybauskaite förutspår att de sex i klubben inte orkar hålla ihop till slutet.
-I dag gör de det, men inte i morgon när man ska bestämma nedskärningar. De har så olika intressen att försvara, säger hon.

Brittisk rabatt rör till
En fråga av stor politisk och symbolisk betydelse som kan röra till förhandlingarna är den så kallade brittiska rabatten på medlemsavgiften till EU. Den ordnade Margaret Thatcher på 1980-talet och den uppgår nu till närmare 4 miljarder euro per år, eller 36 miljarder kronor. Alla andra medlemsländer måste bidra för att täcka den, även länder som Lettland och Litauen.

-Den brittiska rabatten är inte berättigad, anser Grybauskaite.

• Tweet