Flera länder ska folkomrösta om EU:s grundlag

Så avgörs frågan i de olika EU-länderna

SVT Nyheter fördjupning
Publicerad 10 februari 2005 - 19:32
Uppdaterad 20 juni 2006 - 10:39

Arbetet med att godkänna den nya EU-konstitutionen är i gång på allvar. Men enligt fördraget måste alla länder säga ja för att den nya grundlagen ska börja gälla.

Arbetet med att ta fram en ny konstitution för EU har pågått sedan sommaren 2002. Då fick ett särskilt konvent i uppdrag att arbeta fram en ny grundlag för unionen.
Två år senare, 18 juni 2004, kunde EU:s stats- och regeringschefer efter förhandlingar enas om det nya förslaget. I slutet av oktober samma år skrevs fördraget om den nya konstitutionen under vid en högtidlig ceremoni Rom.
Men för att den nya EU-grundlagen ska börja gälla måste fördraget godkännas av alla medlemsländers nationella parlament. Detta innebär att alla länder har vetorätt.
Den nya konstitutionen ska ersätta alla tidigare fördrag som EU bygger på. Om fördraget godkänns av alla länder kan det tidigast börja gälla 1 november 2006.

Folkomröstning eller inte?
Varje land bestämmer om det ska hållas en folkomröstning om fördraget. I vissa länder kräver lagstiftningen en folkomröstning - i andra är det tvärtom så att författningen inte tillåter en folkomröstning. I Sverige kommer riksdagen att fatta beslut om fördraget utan folkomröstning, troligtvis i december 2005. Men först måste en bedömning göras om svenska grundlagar måste ändras för att godkänna den nya EU-konstitutionen. I så fall krävs två beslut med mellanliggande val. Om inte kan fördraget godkännas med enkel majoritet i riksdagen.
I flera länder har fördraget redan godkänts av de nationella parlamenten.
Åtta länder har beslutat om folkomröstning - först ut var Spanien som gick till valurnorna 20 februari. I resterande länder, inklusive Sverige, kommer beslutet att fattas av det nationella parlamentet.

Beslutsprocessen land för land

Tio länder ska folkomrösta om den nya konstitutionen, medan det i övriga länder är parlamentet som avgör frågan. Så här ser det ut land för land:

Belgien: Parlamentet godkände konstitutionen med stor majoritet 19 maj 2005. Även senaten har godkänt fördraget, och nu ska det behandlas i de fem regionala parlamenten.

Cypern: Parlamentet ska godkänna konstitutionen.

Danmark: Ska folkomrösta 27 september 2005.

Estland: Troligen blir det ingen folkomröstning utan parlamentet godkänner konstitutionen under 2006.

Finland: Parlamentet ska godkänna konstitutionen under 2005 eller 2006.

Frankrike: Röstade nej i folkomröstning 29 maj 2005.

Grekland: Parlamentet godkände konstitutionen 19 april 2005 med stor majoritet.

Irland: Något datum är ännu inte satt, men förmodligen kommer man att folkomrösta under andra halvan av 2005.

Italien: Underhuset har godkänt konstitutionen och senaten röstade ja med stor majoritet 6 april 2005.

Lettland: Parlamentet ska godkänna konstitutionen.

Litauen: Var först ut att godkänna konstitutionen 11 november 2004. Beslutet fattades av det nationella parlamentet med stark majoritet.

Luxemburg: Folkomröstar 10 juli 2005.

Malta: Parlamentet ska godkänna konstitutionen i mitten av juli.

Nederländerna: Folket röstade nej i en rådgivande folkomröstning 1 juni 2005.

Polen: Kommer sannolikt att folkomrösta i september eller oktober 2005.

Portugal: Folkomröstar i december 2005.

Slovakien: Parlamentet godkände konstitutionen 11 maj 2005.

Slovenien: Nationalförsamlingen godkände fördraget 1 februari 2005.

Spanien: Folkomröstade 20 februari med ett ja som resultat. Det var den första folkomröstningen om nya konstitutionen.

Storbritannien: Kommer troligtvis att hålla en folkomröstning i maj eller juni 2006.

Sverige: Riksdagen ska godkänna konstitutionen.

Tjeckien: Inget beslut är fattat ännu, men mycket pekar på att det blir en folkomröstning i början av 2006.

Tyskland: Förbundsdagen sade ja till fördraget 12 maj 2005 med stark majoritet.

Ungern: Det nationella parlamentet röstade ja till den nya konstitutionen 20 december 2004 med stor majoritet.

Österrike: Underhuset godkände konstitutionen 11 maj och överhuset 25 maj. Därmed är den ratificerad.


Källor: EU-stafetten, EU-upplysningen, TT.

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.