|
|
Stanislawa Kacperczyk har en gåsfarm i östra Polen.
|
Polska bönder positivare till EU
|
|
Publicerad 29 april 2005 - 11:21
Uppdaterad 20 juni 2006 - 10:37
|
Polska bönder var den stora problemgruppen inför EU-inträdet förra året. Nu när de fått sina subventioner har de blivit positivare till unionen.
Ett år efter EU-utvidgningen |
-Jag är lite positivare till EU i dag, säger 38-årige bonden Piotr Dasiewicz i byn Goryn cirka åtta mil söder om Warszawa.
Han röstade mot EU i folkomröstningen för snart två år sedan.
Den attitydförändring han genomgått är typisk för polska bönder, säger Beata Roguska, analytiker på opinionsinstitutet CBOS. -Bland bönderna har stödet för EU ökat stadigt. Det syns också i att populariteten sjunkit för Samoobrona, säger Roguska och syftar på ett populistiskt bondeparti som var emot ett EU-medlemskap. Pengar i fickan Skräckscenarierna som EU-motståndarna hotade med har inte blivit verklighet; det har visat sig finnas en efterfrågan på polska produkter och dessutom har en del bönder blivit övertygade först när de fått subventionerna i fickan. -När jag ansökte om pengarna trodde jag inte riktigt att jag skulle få dem. Det var inte många som trodde på att vi verkligen skulle få subventioner från EU, säger Piotr Dasiewicz. Under det gångna året har han köpt en ny traktor och tre mindre maskiner till sitt jordbruk. Bidragen kommer från Sapard, EU:s program för utveckling av jordbruk i de nya medlemsländerna, och täcker 50 procent av kostnaderna för inköpen. -Utan de där 50 procenten skulle jag inte ha råd att köpa maskinerna, säger han nöjt men påpekar att subventionerna till stor del äts upp av högre priser. Inflation i Lettland Prisökningar är en negativ effekt av inträdet som medborgarna i flera nya medlemsländer känt av, inte minst i Lettland där inflationen också varit hög. Matpriserna har ökat med omkring tio procent. Det har bidragit till att bara en knapp tredjedel av letterna i dag ser positivt på landets EU-medlemskap enligt en undersökning som gjorts för EU:s informationscenter. Vid folkomröstningen 2003 sade två tredjedelar ja till EU.
Ett år är kort tid och på flera håll har människor inte alls känt av medlemskapet. I Litauen till exempel har majoriteten av befolkningen inte märkt några förändringar i sina liv på grund av EU-inträdet, visar en undersökning som gjorts av marknadsinstitutet Rait.
Också många polacker i storstäderna tycks inte känna av några stora skillnader. -Inte alls. Det enda är väl att jag inte behöver stå i kö vid gränsen när jag ska åka till Tyskland, säger Joanna, 31-årig översättare i Warszawa.
Andelen positiva i de nya medlemsländerna |
Samtliga tio länder anslöts till EU 1 maj 2004. Två månader före anslutningen respektive sex månader efteråt tillfrågades de nya EU-medborgarna om de såg EU-medlemskapet som bra eller dåligt. Siffrorna visar andelen positiva vid folkomröstning, före anslutningen och efter ett halvt år i EU.
Cypern 84 procent* 42 procent 52 procent
Estland 67 procent 31 procent 52 procent Lettland 67 procent 33 procent 40 procent
Litauen 90 procent 52 procent 69 procent Malta 53 procent 50 procent 46 procent
Polen 77 procent 42 procent 50 procent Slovakien 92 procent 46 procent 57 procent
Slovenien 90 procent 40 procent 52 procent Tjeckien 77 procent 41 procent 46 procent
Ungern 84 procent 45 procent 49 procent
*Cypern hade ingen folkomröstning. Siffran är hämtad från en opinionsundersökning våren 2003.
De övriga nio länderna höll folkomröstningar 2003 om EU-medlemskap. Vid flera folkomröstningar visade många sitt missnöje med EU genom att inte delta. Det bidrog till höga ja-siffror. TT Joanna Kurosz/TT
Arne Bengtsson/TT |
SVT Play
